”Väldigt många erbjuder betala senare”

Skulderna hos unga svenskar visar en oroande uppåtgående trend de senaste åren, enligt ny statistik från Kronofogden. Fenomenet väcker frågor om orsakerna bakom denna utveckling och vilka konsekvenser det kan få för samhället på längre sikt.

Under årets intensiva julhandel, när konsumtionen traditionellt når årshöjder, begav sig Dagens Nyheters reportrar till det pulserande Sergels torg i centrala Stockholm för att ta pulsen på allmänhetens uppfattning om problemet. Mitt i stressen av julklappsköp och festförberedelser stannade förbipasserande upp för att reflektera kring varför allt fler unga hamnar i ekonomiska svårigheter.

Kronofogdemyndighetens statistik visar att antalet unga vuxna mellan 18 och 25 år med skulder registrerade hos myndigheten har ökat med närmare 15 procent sedan 2019. Särskilt oroande är att den genomsnittliga skuldbördan per person också har stigit, vilket indikerar att problemen både blir mer utbredda och mer allvarliga.

Enligt ekonomiska experter finns det flera samverkande faktorer som bidrar till utvecklingen. Den ökande tillgängligheten av snabblån och köp nu, betala senare-tjänster har skapat nya vägar in i skuldfällan för många unga som saknar ekonomisk erfarenhet. Digitala lösningar gör det enklare än någonsin att handla på kredit, ofta utan att fullt ut förstå villkoren eller de långsiktiga konsekvenserna.

”Det har skapats ett system där det är extremt enkelt att ta lån och krediter, men betydligt svårare att förstå de långsiktiga ekonomiska konsekvenserna,” förklarar Eva Lindström, ekonomisk rådgivare vid Konsumentverket, när DN kontaktar henne för en kommentar till situationen.

Samtidigt har bostadsmarknaden blivit allt mer otillgänglig för unga, med höga hyror och svårigheter att komma in på bostadsmarknaden. Detta tvingar många att ta lån för grundläggande behov eller leva över sina tillgångar för att klara vardagen.

Flera av de tillfrågade vid Sergels torg pekade på sociala mediers roll i utvecklingen. Influencers och det konstanta flödet av lyxkonsumtion skapar orealistiska förväntningar på livsstil och konsumtionsnivåer, menar många.

”Det är svårt att stå emot när hela ens flöde visar upp en livsstil som kräver mycket mer pengar än vad man har som ung,” säger 23-åriga studenten Amanda Bergström till DN:s reporter. ”Man vill inte känna sig utanför, och då är det lätt att använda krediter för att hålla jämna steg.”

Coronapandemin har också spelat en roll i den negativa utvecklingen. Många unga förlorade sina extrajobb eller fick svårare att etablera sig på arbetsmarknaden, samtidigt som den mentala hälsan försämrades för många – något som enligt forskning kan leda till impulsiva ekonomiska beslut.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) rapporterar att allt fler kommuner nu ser ökade kostnader för ekonomiskt bistånd till just gruppen unga vuxna, en direkt konsekvens av den ökade skuldsättningen.

Bristen på ekonomisk utbildning i skolan lyfts också fram som en bidragande orsak. Flera av de intervjuade på Sergels torg uttrycker att de önskat mer praktisk ekonomisk kunskap under sin skolgång.

”Jag kunde rabbla kemiska formler efter gymnasiet, men hade ingen aning om hur en budget fungerar eller vad en effektiv ränta är,” säger 26-årige Daniel Karlsson, som själv brottats med skulder efter att ha tagit flera snabblån under sina första år som vuxen.

Kronofogden har tillsammans med Finansinspektionen inlett flera informationskampanjer riktade specifikt till unga vuxna. Målet är att öka den finansiella kunskapen och förståelsen för hur skulder kan påverka framtiden.

”Ett betalningsanmärkning i unga år kan försvåra möjligheten att hyra bostad, få telefonabonnemang eller ta lån för viktigare investeringar senare i livet,” förklarar Johan Krantz, kommunikatör vid Kronofogden. ”Det är avgörande att unga förstår dessa långsiktiga konsekvenser.”

Medan julhandeln fortsätter att öka i intensitet runt Sergels torg, kvarstår de djupare frågorna om hur samhället bättre kan rusta sina unga medborgare för ekonomiskt ansvarstagande och hur den ökande trenden av ungdomsskulder ska kunna vändas innan den utvecklas till en fullskalig samhällskris.