Volvomodellerna vi minns

I den svenska bilhistorien: Volvos oumbärliga familjevagnar

Det var tidigt 1950-tal. Folkbilen PV444 hade blivit en succé när Volvos vd Assar Gabrielsson sökte blicken hos medgrundaren Gustaf Larsson på andra sidan skrivbordet. De insåg att marknaden behövde en rymligare bil, och sommaren 1953 lanserades Volvo PV445 Duett. Namnet var en blinkning till bilens dubbla användningsområden – både som yrkes- och fritidsfordon.

Duetterna flödade snabbt ut i hela det svenska samhället. Bönder, Televerket och otaliga rör- och elfirmor gjorde den till sin trotjänare. Även försvarsmakten använde en specialversion i militärgrön färg, utrustad med flygspanarlucka i taket. Gjutjärnsmotorerna B16 och B18 från Skövdefabriken var kända för att vara nästan outslitliga. När den sista Duetten rullade av produktionsbandet den 11 februari 1969 hade totalt 101 492 exemplar tillverkats.

1967 lanserade Volvo nästa milstolpe i kombihistorien – Volvo 145. Denna modell representerade den första moderna svenska kombin, som kom ut ett år efter den fyrdörrars sedanversionen 144. Inledningsvis var de svenska bilköparna tveksamma till det nya kombikonceptet, och många föredrog fortfarande de konventionella två- eller fyrdörrarsversionerna 142 och 144.

Det dröjde inte länge förrän 145-modellen etablerade sig som en rymlig och praktisk familjebil med tydlig säkerhetsprofil. 1970 infördes tre säkerhetsbälten i baksätet, en innovation som dock till stor del ignorerades av dåtidens barn.

Men det var Volvo 245, lanserad hösten 1974, som verkligen skulle bli familjekombin framför alla andra. Miljontals svenskar minns kupédoften, ljudet av motorn som ”råmade som en brunstig höfläkt”, klicket när växeln lades ur i backen och ljudet när handbromsen drogs åt. Inte minst minns många den blinkande ”fasten seat belts”-lampan som ihärdigt påminde passagerarna om att spänna fast säkerhetsbältena.

Volvo 245 blev särskilt uppskattad utomlands där den blev en favorit bland intellektuella medelklassfamiljer, universitetslektorer och läkare. Den formade i hög grad omvärldens bild av Sverige, medan den i hemlandet främst betraktades som en pålitlig arbetshäst.

Hösten 1985 kom nästa generations lastbärare – Volvo 745. Med sitt kantiga formspråk, som kritiker beskrev som ritad med linjal av ett barn, var den stilmässigt föråldrad redan vid lanseringen men representerade ändå en sorts lyxig folkhemsdröm. Bilen behöll Volvos traditionella egenskaper: bakhjulsdrift och en robust motor från Skövdefabriken.

2008 skedde ett paradigmskifte i Volvos modellfilosofi. Den traditionella kombin hade blivit omodern och konsumenterna efterfrågade nu SUV-modeller. Volvo var sent ute på denna växande marknad där konkurrenter som Mercedes GLK, Audi Q5 och BMW X3 redan etablerat sig.

Mitt i finanskrisen lanserade Volvo XC60, en mindre version av den större XC90. Med högre sittposition, bekväma säten, den karakteristiska femcylindriga dieselmotorn från Skövde och förstklassiga säkerhetssystem blev modellen snabbt en storsäljare. Fyra av tio sålda Volvo-bilar var under en period XC60, vilket hjälpte företaget att vända omfattande ekonomiska förluster.

I mars 2017, efter Geelys övertagande av Volvo, presenterades andra generationen XC60 på bilsalongen i Genève. Den nya modellen beskrevs som en krympt version av den lyxiga XC90 och markerade ett tydligt kliv in i premiumsegmentet. Med en mer förfinad körkänsla och högklassig inredning positionerade sig XC60 nu mot de tyska premiumtillverkarna.

Den främsta kritiken mot nya XC60 var avsaknaden av en helelektrisk version. Trots detta är modellen, nio år efter introduktionen, fortfarande Volvos absoluta storsäljare och tillverkningen kommer att fortsätta under överskådlig framtid.

Volvos utveckling från den praktiska Duetten på 50-talet till dagens högteknologiska XC60 speglar inte bara företagets historia utan också den svenska bilkulturens förändring – från funktionella bruksfordon till moderna premiumbilar med global appeal.