Är feströkning då och då verkligen så farligt?

Tillfällig cigarettrökning kan medföra större hälsorisker än många tror. Det gäller även för dem som bara röker vid enstaka tillfällen, som på fester eller sociala sammankomster.

I en tid då det allmänna medvetandet kring rökningens skadeverkningar ökat markant, finns fortfarande en utbredd missuppfattning om att så kallad ”feströkning” skulle vara relativt harmlös. Experter varnar dock för att även sporadisk rökning kan ha allvarliga konsekvenser för hälsan.

– Det finns ingen säker nivå av cigarettrökning. Även enstaka cigaretter påverkar kroppen negativt, förklarar Gunilla Bolinder, överläkare och docent i lungmedicin vid Karolinska Institutet.

Forskning visar att redan vid första cigaretten sker förändringar i blodkärlen som ökar risken för blodproppar. Den kärlsammandragande effekten av nikotin påverkar blodcirkulationen omedelbart, och de skadliga partiklarna i cigarettröken börjar belasta lungorna direkt.

En vanlig föreställning bland tillfällighetsrökare är att kroppen hinner återhämta sig mellan rökningtillfällena. Detta stämmer delvis, men de långsiktiga effekterna kan vara mer omfattande än man tidigare trott.

– Vi ser idag att även personer som röker mellan en och fyra cigaretter per dag har upp till 50 procent högre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar jämfört med icke-rökare, säger Matz Larsson, lungspecialist och forskare vid Örebro universitet.

Folkhälsomyndigheten rapporterar att cirka 12 procent av den svenska befolkningen definierar sig som ”feströkare” – personer som inte röker dagligen men som tänder en cigarett i sociala sammanhang. Denna grupp har ökat något under senare år, särskilt bland unga vuxna i åldrarna 18-29 år.

Nikotinberoendet, som är en av världens starkaste beroenden, kan utvecklas snabbare än många föreställer sig. Hjärnans belöningssystem påverkas redan vid enstaka cigaretter, vilket ökar risken för att en tillfällig vana utvecklas till ett mer frekvent bruk.

– Många som börjar röka vid enstaka tillfällen underskattar hur snabbt beroendet kan utvecklas. Vi ser att ungefär en tredjedel av de som börjar röka på fester successivt ökar sin konsumtion, säger Ann-Sofie Backman, forskare inom beroendemedicin vid Göteborgs universitet.

Det sociala trycket spelar en avgörande roll för feströkningen. I situationer där alkohol konsumeras och där rökning förekommer i gruppen ökar sannolikheten att även icke-rökare tänder en cigarett. Detta mönster förstärks av alkoholens hämmande effekter på omdömet.

Tobaksindustrin har länge varit medveten om dessa mönster och riktar subtil marknadsföring mot just denna målgrupp, med produkter som framställs som mindre skadliga alternativ eller som associeras med socialt umgänge och exklusivitet.

– Vi ser en ökad marknadsföring av produkter som positioneras som ”lite lyxigare” eller ”bara för särskilda tillfällen”, vilket direkt riktar sig till feströkare, menar Erika Hagström, kommunikationsansvarig vid A Non Smoking Generation.

Utöver de direkta hälsoeffekterna på hjärt-kärlsystemet ökar även sporadisk rökning risken för andningsrelaterade problem. Luftvägarna irriteras, ciliefunktionen (flimmerhåren som rensar luftvägarna) försämras, och immunförsvaret i lungorna påverkas negativt.

Hälsovårdsmyndigheterna rekommenderar därför ett strikt förhållningssätt även till tillfällig rökning. Flera kommuner och regioner har under de senaste åren intensifierat sina informationskampanjer för att nå just gruppen feströkare med budskapet att även enstaka cigaretter utgör en hälsorisk.

– Vårt mål är att tydliggöra att det inte finns någon ”lagom” nivå när det gäller tobaksrökning. Vår kropp tar skada även vid enstaka cigaretter, och risken att utveckla ett beroende är reell, säger Maria Nilsson, folkhälsovetare vid Umeå universitet som forskar om tobaksprevention.

För dem som vill sluta med sin feströkning rekommenderar experterna att helt undvika situationer där frestelsen blir för stor, åtminstone under en första period. Att berätta för vänner och bekanta om beslutet att sluta kan också skapa ett socialt stöd som underlättar.

– Det allra bästa är förstås att aldrig börja, men för den som redan har en vana är det viktigt att veta att kroppen börjar återhämta sig redan inom timmar efter rökstopp. Efter ett år utan cigaretter har risken för hjärtinfarkt halverats jämfört med fortsatt rökning, avslutar Gunilla Bolinder.