Då är det dags att skiljas från dina löparskor

I löparspåret mot skador – nya rön om när löparskorna faktiskt bör bytas

Många löpare binder starka känslomässiga band till sina favoritlöparskor. Den etablerade rekommendationen att byta dem efter 500–800 kilometer kan dock bli en kostsam affär för regelbundna löpare. Men vad säger egentligen forskningen om sambandet mellan utslitna löparskor och skaderisk?

Enligt Allison Gruber, docent vid Indiana University-Bloomington, finns det fortfarande ingen exakt vetenskap kring när skor bör bytas för att undvika skador.

”Det man vet är att det inte finns något specifikt antal kilometer som leder till skador för alla. Men de flesta experter inom löpbiomekanik är överens om att skorna bör bytas innan man börjar känna obehag,” förklarar Gruber.

Forskare har nämligen svårt att i laboratorietester exakt återskapa hur skorna slits under verkliga förhållanden. En rad faktorer påverkar slitaget och hur det inverkar på löparens hälsa.

Adam Tenforde, idrottsläkare och chef för löpmedicin vid Spaulding National Running Center, pekar på den komplexa samverkan av faktorer som påskyndar nedbrytningen av skor. ”Till och med luftfuktighet och temperatur spelar in,” säger Tenforde.

Även kroppsvikt, underlag och hur skorna används utanför själva löpningen påverkar livslängden. Använder du dina löparskor även på gymmet eller till vardags slits de betydligt snabbare.

Materialet spelar också stor roll, enligt JJ Hannigan, biomekanikforskare och biträdande professor vid Oregon State University-Cascades. ”Moderna ’superskor’ designade för tävling har ett tjockt lager lättviktsskum som ger bra prestanda. Men det bryts också ner snabbare än skummet i vanliga träningsskor,” förklarar han.

Även om gamla skor fortfarande känns bekväma kan de ha förlorat viktiga egenskaper. Forskningen visar att när dämpningen minskar ökar trycket på fötterna, vilket teoretiskt kan öka skaderisken.

I en studie följde forskare löpare som först sprang i helt nya skor och senare när samma skor använts i 320 kilometer. Resultaten visade små men mätbara förändringar i löpstilen.

”Man vet inte om dessa förändringar är tillräckliga för att direkt orsaka allvarliga skador. Men de gör förmodligen löpningen mindre bekväm och även en liten ändring av steget kan leda till skador längre fram,” varnar Gruber.

De mest uppenbara tecknen på att skorna behöver bytas är naturligtvis det synliga slitaget. Hannigan rekommenderar att man tittar efter specifika detaljer: ”Man kan märka att skumlagret mellan ovandelen och sulan ser mer skrynkligt och hoptryckt ut. Man kan också se slitage på de delar av skon som ger grepp, särskilt på skor som är gjorda för terränglöpning.”

Han tillägger att sulan ofta slits ojämnt beroende på om fötterna rullar inåt eller utåt när man springer, vilket är ett individuellt löpmönster som påverkar var slitaget uppstår.

Erfarna löpare beskriver ofta att de ”känner” när skorna är förbrukade – de tappar sin studsighet och känns ”döda” under foten. Detta är en subjektiv känsla som kommer med erfarenhet, men som kan vara svår att identifiera för nybörjaren.

Riktlinjen att byta efter 500–800 kilometer kan vara en bra utgångspunkt, men Hannigan nyanserar bilden: ”Om skorna fortfarande känns dämpande, man inte ser något synligt slitage och inte har ont, kan man troligen använda dem ett tag till.” Han poängterar dock att den egna känslan kan vara missvisande eftersom förändringen sker gradvis.

För att få en tydligare bild av slitaget rekommenderar experterna att jämföra sina nuvarande skor med bilder från när de var nya, eller att prova ett nytt par av samma modell för att känna skillnaden. Personal i specialbutiker för löpning kan också hjälpa till med en professionell bedömning.

”Det är som med håret. Man ser det i spegeln varje dag, så man märker inte att det har blivit långt och rufsigt förrän någon annan påpekar att det är dags för en klippning,” avslutar Hannigan.