Fem framsteg i kampen mot demens

Att leva med demens – förhoppningar mitt i utmaningarna

När diagnosen demens ställs väcks ofta en djup oro hos den drabbade och dennes anhöriga. Den gradvisa förlusten av minnesfunktioner, logiskt tänkande och personlighetsförändringar kan framstå som ett skrämmande scenario för många. Men trots att sjukdomen i dagsläget saknar bot, visar ny forskning och förbättrade vårdmetoder att livet med demens kan innehålla betydligt fler ljusglimtar än vad många föreställer sig.

Demens är ett samlingsnamn för flera sjukdomar som påverkar hjärnans funktioner. Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen och står för omkring 60-70 procent av alla demensfall i Sverige. Omkring 150 000 svenskar lever idag med någon form av demenssjukdom, och antalet förväntas öka kraftigt under de kommande decennierna i takt med att befolkningen blir äldre.

– Det är naturligt att känna rädsla inför en demensdiagnos, men vi ser att tidig diagnos och rätt stöd kan göra stor skillnad för livskvaliteten, säger Maria Eriksson, överläkare och specialist i geriatrik vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Forskningen inom området har intensifierats under senare år. Flera läkemedelsbolag arbetar med att utveckla behandlingar som kan bromsa sjukdomsförloppet, särskilt vid Alzheimers sjukdom. I USA godkändes nyligen läkemedlet Lecanemab, vilket väckt försiktigt hopp även i Sverige.

– Vi följer utvecklingen noga. Även om dessa läkemedel inte botar sjukdomen, kan de potentiellt bromsa förloppet och ge drabbade fler år med bibehållen funktion, förklarar Anders Svensson, professor i neurovetenskap vid Uppsala universitet.

Men det är inte bara inom läkemedelsforskningen som framsteg görs. Nya vårdmodeller och bättre anpassade boenden har visat sig kunna förbättra vardagen avsevärt för personer med demenssjukdom.

Solbackens äldreboende utanför Göteborg är ett exempel på en verksamhet som arbetat fram nya metoder. Här har man skapat en miljö som är speciellt utformad för att möta behoven hos personer med demenssjukdomar. Färgsättning, belysning och rumsplanering är noggrant genomtänkta för att minska förvirring och öka trygghet.

– Vi ser att rätt miljö faktiskt kan minska symptom som oro och agitation. Det handlar om att skapa en vardag som är begriplig och hanterbar, berättar Karin Johansson, enhetschef på Solbacken.

Anhöriga spelar en avgörande roll för personer med demens. Samtidigt är det ofta en påfrestande situation att vara närstående till någon med sjukdomen. Flera kommuner har därför utvecklat stödprogram för anhöriga, med avlastning, samtalsstöd och utbildning.

– Som anhörig behöver man också få stöd. Det är viktigt att våga be om hjälp och att förstå att man inte är ensam, säger Gunilla Nilsson vid Demensförbundet, som själv varit anhörigvårdare.

Digitala hjälpmedel har också blivit en viktig del i vardagen för många med demenssjukdom. Från enkla påminnelseappar till mer avancerade GPS-lösningar som kan hjälpa personer att hitta hem om de går vilse. Tekniken kan också bidra till ökad självständighet längre upp i sjukdomsförloppet.

– Det finns idag många smarta lösningar som kan underlätta vardagen både för den sjuke och för anhöriga. Utmaningen är att göra tekniken tillgänglig och användarvänlig för alla, säger Per Lundqvist, innovationssamordnare vid Västra Götalandsregionen.

För många med diagnosen handlar det om att hitta nya vägar till ett meningsfullt liv. Aktiviteter som musik, konst och fysisk rörelse har visat sig ha positiva effekter även vid långt gången demens.

Eva Pettersson, 72, fick sin Alzheimers-diagnos för tre år sedan. Trots sjukdomen har hon fortsatt med sin stora passion – körsång.

– Musiken finns kvar även när andra saker försvinner. När jag sjunger känner jag mig som jag alltid har gjort. Det är som att sjukdomen inte finns just då, berättar hon.

Framtidsutsikterna ser ljusare ut än på länge, menar experterna. Kombinationen av nya läkemedel, bättre vårdmetoder och ökad kunskap i samhället kan göra stor skillnad.

– Vi går mot en framtid där demenssjukdom inte behöver betyda slutet på ett gott liv. Med rätt stöd och insatser kan många leva väl trots sjukdomen, avslutar Maria Eriksson.