Hundratusentals svenskar kan ha typ 2-diabetes utan att veta om det

Det rapporteras om en oroande utveckling där typ 2-diabetes ökar kraftigt bland unga vuxna i Sverige. Enligt nya uppskattningar kan över en miljon svenskar lida av sjukdomen när man inkluderar det stora antalet oupptäckta fall. Experter betecknar nu detta som en dold folksjukdom som orsakar skador i kroppen redan innan diagnosen ställs.

Typ 2-diabetes har länge ansetts vara en sjukdom som främst drabbar äldre, men mönstret håller på att förändras. Allt fler unga vuxna, personer i 20- och 30-årsåldern, diagnostiseras nu med en sjukdom som kan leda till allvarliga komplikationer som hjärtsjukdomar, njursvikt och nervskador.

Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har länge följt utvecklingen med oro. Enligt officiella siffror har omkring 500 000 svenskar fått en diabetesdiagnos, men experter menar att det verkliga antalet kan vara dubbelt så högt när man räknar in personer som ännu inte diagnostiserats.

– Mörkertalet är betydande och oroande. Många går omkring med förhöjda blodsockernivåer utan att veta om det, säger Mona Landin-Olsson, professor i endokrinologi vid Lunds universitet, som forskat på diabetes i över två decennier.

Det som särskilt oroar forskarna är att sjukdomen kan orsaka skador i kroppen redan innan den upptäcks. I det så kallade prediabetiska stadiet, då blodsockernivåerna är förhöjda men inte tillräckligt höga för en diabetesdiagnos, kan subtila förändringar i blodkärl och nervvävnad redan vara igång.

Orsakerna bakom den kraftiga ökningen är flera, men livsstilsfaktorer spelar en avgörande roll. Stillasittande arbete, ökad konsumtion av processad mat med högt socker- och fettinnehåll samt bristande fysisk aktivitet pekas ut som huvudfaktorer.

– Våra kroppar är inte anpassade för det moderna levnadssättet. Vi rör oss för lite och äter fel saker, vilket belastar vårt insulinsystem, förklarar Sofia Gudmundsson, nutritionist vid Karolinska Institutet.

Den ekonomiska bördan för samhället är också betydande. Komplikationer relaterade till diabetes kostar den svenska sjukvården uppskattningsvis 10–15 miljarder kronor årligen. Med fler unga som insjuknar riskerar dessa kostnader att öka dramatiskt de kommande decennierna.

Diabetesförbundet har länge förespråkat mer resurser för tidig upptäckt och förebyggande åtgärder. Björn Ehlin, förbundets ordförande, menar att det behövs en nationell strategi för att vända trenden.

– Vi behöver satsa mer på förebyggande arbete, särskilt bland unga. Det handlar om allt från skolidrott och hälsoundervisning till bättre stadsplanering som uppmuntrar till rörelse, säger han.

Flera regioner har nu startat screening-program för att fånga upp diabetes i ett tidigare skede. I Västra Götaland erbjuds personer i riskgrupper regelbundna blodprover för att mäta långtidsblodsocker, och i Skåne prövas nya digitala verktyg för att hjälpa personer med prediabetes att förändra sina levnadsvanor.

Forskare vid Uppsala universitet arbetar samtidigt med att utveckla biomarkörer som kan identifiera personer som löper särskilt hög risk att utveckla typ 2-diabetes, något som skulle kunna möjliggöra mer riktade preventiva insatser.

– Om vi kan identifiera högriskindivider tidigare kan vi sätta in åtgärder innan sjukdomen utvecklas fullt ut, säger Anna Carlsson, forskningsledare för projektet.

Internationellt sett följer Sverige en global trend. Världshälsoorganisationen WHO har pekat ut diabetes som en av de snabbast växande folksjukdomarna globalt, med särskilt oroande ökningar i låg- och medelinkomstländer.

För den enskilde individen är förebyggande åtgärder fortfarande det mest effektiva verktyget. Regelbunden fysisk aktivitet, hälsosam kost och viktkontroll kan dramatiskt minska risken att utveckla typ 2-diabetes.

– Det positiva är att livsstilsförändringar faktiskt kan vända utvecklingen, även för dem som redan befinner sig i riskzonen, avslutar Gudmundsson.