Allt fler vetenskapliga studier pekar på ett oroande samband mellan konsumtion av ultraprocessad mat och en ökad risk för kroniska sjukdomar. Frukostflingor, chips och veganska köttsubstitut tillhör alla kategorin livsmedel som genomgått omfattande industriell bearbetning – något som nu hamnat i forskningens fokus.
Ultraprocessade livsmedel kännetecknas av att de innehåller ingredienser som sällan eller aldrig används i vanlig matlagning. Det handlar om tillsatser, emulgeringsmedel, färgämnen och andra ämnen som förlänger hållbarhet, förbättrar smak eller ger en särskild konsistens.
”Det är inte bara snabbmat och godis som räknas som ultraprocessade. Även produkter som marknadsförs som hälsosamma alternativ kan tillhöra denna kategori,” förklarar Karin Leander, forskare vid Karolinska Institutet, som nyligen besvarade allmänhetens frågor om ämnet.
Enligt Leander visar forskningen att regelbunden konsumtion av dessa livsmedel kan kopplas till ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och vissa former av cancer. Studier har även påvisat samband med övervikt, depression och för tidig död.
”Det handlar inte om att äta ultraprocessad mat vid enstaka tillfällen, utan om långvariga kostmönster där dessa livsmedel utgör en betydande del av kosten,” understryker hon.
Svenska folkets matvanor har förändrats drastiskt under de senaste decennierna. Livsmedelsverkets undersökningar visar att ultraprocessad mat nu utgör cirka 30-40 procent av den genomsnittliga svenskens energiintag – en siffra som är ännu högre bland barn och ungdomar.
”Vi ser en tydlig socioekonomisk gradient i konsumtionen,” säger Leander. ”Personer med lägre inkomst och utbildningsnivå tenderar att konsumera mer ultraprocessad mat, delvis för att den ofta är billigare och mer lättillgänglig.”
Livsmedelsmarknaden domineras idag av ett fåtal stora aktörer. Globala livsmedelsföretag som Nestlé, Unilever och Kraft Heinz står bakom många av de mest populära varumärkena i svenska butikshyllor. Detta har väckt frågor om industrins inflytande över både kostråd och forskningsresultat.
En växande medvetenhet bland konsumenter har dock lett till en motreaktion. Försäljningen av ekologiska och minimalt bearbetade livsmedel ökar stadigt i Sverige, och fler väljer att laga mat från grunden.
”Det finns absolut anledning att reflektera över sitt intag av ultraprocessad mat,” säger Leander. ”Men det är viktigt att poängtera att man inte behöver göra en drastisk förändring över en natt. Små, gradvisa förändringar i kosten kan göra stor skillnad för hälsan på lång sikt.”
Experter rekommenderar att öka andelen färska råvaror som grönsaker, baljväxter, fullkorn och frukt i kosten, samtidigt som man minskar intaget av färdiglagade rätter, processade köttalternativ och snacks.
Men debatten är inte svartvit. Vissa ultraprocessade livsmedel, som berikat havremjölk och fullkornsbröd, kan bidra med viktiga näringsämnen. Dessutom har livsmedelsteknologin möjliggjort längre hållbarhet och minskat matsvinn.
”Det handlar om balans och medvetna val,” förklarar Leander. ”Att helt undvika ultraprocessad mat är varken realistiskt eller nödvändigt för de flesta. Men att vara uppmärksam på vad man stoppar i sig och försöka begränsa de mest näringsfattiga alternativen är ett bra första steg.”
Forskare efterlyser nu tydligare märkning av livsmedel för att hjälpa konsumenter göra informerade val. Flera europeiska länder, inklusive Frankrike och Storbritannien, har redan infört system som varnar för produkter med hög halt av socker, salt och mättade fetter.
Frågan om ultraprocessad mat är komplex och berör allt från folkhälsa och miljö till ekonomi och livsmedelssäkerhet. Medan forskningen fortsätter att utvecklas, står det klart att våra matval har långtgående konsekvenser – både för den individuella hälsan och för samhället i stort.
13 kommentarer
Det är allvarligt när forskningen visar att ultraprocessad mat kan leda till cancer och hjärt-kärlsjukdomar. Borde vi inte gör mer för att minska konsumtionen av dessa livsmedel?
Vad är det egentligen som gör att ultraprocessad mat är så farlig? Färger och konserveringsmedel borde inte vara ett så stort problem?
Det är snarare hur ofta vi äter den. Enstaka tillfällen är troligen inte farliga, men regelbunden konsumtion kan leda till hälsoproblem.
Det är inte bara läsk och godis som är problemet, utan också saker som frukostflingor och veganska alternativ. Var försiktig med dessa, även om de marknadsförs som hälsosamma.
Det verkar som om många livsmedel marknadsförs som hälsosamma, men egentligen är de ultraprocessade. Hur ska man veta vad som är bra att äta?
Det hjälper att läsa etiketter och undvika produkter med långa ingredienslistor fulla av konstiga ämnen.
Det är oroväckande hur mycket ultraprocessad mat vi faktiskt konsumerar utan att tänka på det. Kan det vara en del av våra hälsoproblem?
Det är viktigt att läsa etiketterna noggrant för att känna igen de ultraprocessade livsmedlen.
Ja, det verkar så, särskilt när den kopplas till kroniska sjukdomar. Att veta vad vi äter är viktigt.
Forskningen visar tydligt att ultraprocessad mat är farlig för hälsan. Varför tillåter vi då att dessa produkter säljs fritt?
En intressant fråga. Kanske borde reglerna för livsmedel vara strängare.
En bra start vore att minska intaget av ultraprocessad mat och istället äta mer naturlig, oförädlad mat. Det hjälper både vår hälsa och miljön.
Det är förvånande att så många följer trenderna inom mat utan att fundera över risken med diesen nya produkter. Det är viktigt att informera sig innan man köper och äter.