”Människor ska kunna leva friska så länge som möjligt”

Efter tolv år i ledande position kämpar hon fortfarande för hjärthälsan

När Kristina Sparreljung började på Hjärt-lungfonden 1996 var hennes arbetsuppgifter begränsade till gåvoservice och uppbyggnad av volontärsnätverk. Men med tiden utvecklades hennes roll till att omfatta projektledning, insamling och marknadsföring. Sedan tolv år tillbaka har hon haft den ledande positionen som generalsekreterare för organisationen.

Bakom Sparreljungs engagemang finns en stark personlig koppling till hjärt-kärlsjukdomar. ”Min pappa fick sin första infarkt när han var 39 år och jag var bara åtta. Han var av den generationen som inte ville prata om det utan bara sade att allt var bra. Men jag gick runt med en oro,” berättar hon.

Hennes pappa avled i förtid och hann aldrig träffa sina barnbarn. Även Sparreljungs farfar drabbades av hjärtsjukdom och avled i sviterna av en hjärtinfarkt i 70-årsåldern. Det personliga engagemanget tillsammans med ett stort intresse för medicinska framsteg har motiverat henne att stanna kvar inom organisationen i över 25 år.

”Det är väldigt roligt att arbeta på en plats där man kan påverka folkhälsan. Jag är genuint intresserad av forskning och har aldrig hittat skäl att göra något annat,” säger 58-åriga Sparreljung.

Utmaningarna inom hjärt-kärlvården är flera, särskilt med en åldrande befolkning och allt mer komplexa sjukdomsbilder. Sparreljung betonar att individanpassad behandling och vård kommer att bli avgörande framöver.

”Människor ska kunna leva friska så länge som möjligt och då måste vi anpassa vården utifrån individen. Socioekonomiska skillnader gör det komplext, dessutom är vården ojämlik över landet,” förklarar hon.

Trots utmaningarna finns flera positiva trender. Allt färre insjuknar och dör i hjärt-kärlsjukdom, något som Sparreljung ser som ett bevis på att det akuta omhändertagandet fungerar och att behandlingen av högt blodtryck och höga blodfetter har förbättrats.

”Förhoppningen med forskningen är att kunna hitta människor i riskzonen innan de drabbas. Om man har blivit sjuk vill vi att den drabbade får den bästa eftervården så att man inte återinsjuknar,” säger hon och tillägger att sjukdomen påverkar inte bara den drabbade utan även familj, vänner och arbetsplatsen.

Hjärt-kärlsjukdomar är fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Utöver det personliga lidandet står dessa sjukdomar för omfattande samhällskostnader – omkring 60 miljarder kronor årligen. Sparreljung betonar att levnadsvanor är centrala för att förbättra utvecklingen.

”Vi behöver medvetandegöra att vi rör oss för lite och äter för lite frukt och grönt, att sådana livsstilsfaktorer påverkar. Vi kör våra barn till skolan, tar rulltrappan i stället för trappan. Man kan kliva av en hållplats tidigare och gå den sista biten för att få in rörelse i vardagen,” föreslår hon.

Samtidigt handlar det om en kunskapsfråga – att sprida och öka medvetenheten kring hälsa. ”Det finns ett stort intresse för dessa frågor, många tränar och motionerar mer. Men det är samtidigt många som inte nås av kunskap kring hälsa och vad som påverkar hjärt-kärlsjukdomar. Där har vi ett uppdrag att nå ut med information.”

Sparreljung ser även utmaningar i att hälsointresset ofta väcks först senare i livet, runt 50–55-årsåldern, när vardagspusslet har lättat. Men hon påpekar att även yngre drabbas. ”Jag satt i tv-soffan tillsammans med en småbarnsmamma som bara var 32 år när hon fick en massiv hjärtinfarkt och vi vet att unga också drabbas av till exempel hjärtstopp och hjärtsvikt.”

På frågan om vilka milstolpar hon är särskilt stolt över under sin tid som generalsekreterare lyfter Sparreljung fram SCAPIS-studien, där Hjärt-lungfonden är huvudfinansiär. I studien har 30 000 personer undersökts och följts upp tio år senare med målet att hitta risk för sjukdom i tid och kunna behandla innan den uppstår.

Sparreljung nämner även den nationella handlingsplan för hjärt-kärlsjukdomar som regeringen gett Socialstyrelsen i uppdrag att utreda. ”Den har vi varit med och verkat för i flera år, det är ett viktigt steg framåt,” säger hon.

I Sverige lever över två miljoner människor med hjärt-kärlsjukdom och cirka 30 000 svenskar dör av dessa sjukdomar varje år. Omkring en fjärdedel av alla som får stroke är mellan 20 och 69 år, och samma mönster ses hos dem som drabbas av hjärtinfarkt och plötsligt hjärtstopp.