Nyckeln till lycka kan vara att känna sig älskad

Det finns inget enkelt recept på lycka, men forskningen pekar allt tydligare på att vissa faktorer spelar större roll än andra för vårt välbefinnande. Bland dessa faktorer har forskare nu identifierat en som särskilt utmärkande – och som det visar sig att vi själva kan påverka och förbättra över tid.

Lyckoforskning har länge varit ett omdiskuterat område inom psykologin. Medan vissa hävdar att vår grundläggande lyckonivå till stor del är genetiskt betingad, visar nyare studier att vi har större inflytande över vårt välmående än man tidigare trott.

Den faktor som allt fler studier lyfter fram som avgörande är vår förmåga till social samhörighet. Forskningsresultat från bland annat Harvard University, som följt deltagare under flera decennier, visar att kvaliteten på våra relationer ofta är den starkaste indikatorn på långsiktig livstillfredsställelse.

”Det handlar inte bara om antalet relationer, utan om djupet och meningsfullheten i dem,” förklarar Sofia Bergström, psykolog och forskare vid Karolinska Institutet. ”Människor som upplever genuina anknytningar till andra tenderar att rapportera högre nivåer av välbefinnande, oavsett ekonomi, karriär eller andra yttre faktorer.”

Intressant nog är denna relationskompetens något som kan tränas upp och utvecklas, även hos personer som naturligt är mer introverta eller som har svårt med social interaktion.

”Vi ser att personer som medvetet arbetar med sin sociala förmåga – genom att öva aktivt lyssnande, visa sårbarhet och investera tid i relationer – gradvis ökar sitt välbefinnande,” säger Anders Nilsson, professor i socialpsykologi vid Göteborgs universitet.

Forskning från Lunds universitet har även visat att det finns ett tydligt samband mellan tacksamhetsövningar och ökad lycka. Genom att regelbundet uppmärksamma och uttrycka uppskattning för det positiva i livet aktiveras områden i hjärnan som associeras med välbefinnande.

”Det finns en vanföreställning om att lycka är något som bara händer oss, eller något som uppstår när vi får vissa saker – ett nytt jobb, en relation eller materiella ting. Men forskningen visar att lycka i större utsträckning är en färdighet som kan odlas,” förklarar Maria Ekdahl, forskare i positiv psykologi.

Detta står i kontrast till den utbredda konsumtionskulturen som ofta förmedlar bilden av att lycka kommer genom att skaffa mer saker. Studier visar att materiell konsumtion ger kortvariga lyckoökningar som snabbt återgår till utgångspunkten – ett fenomen känt som ”hedonistisk anpassning”.

I Sverige, där den materiella standarden är hög men där rapporter om psykisk ohälsa samtidigt ökar, har detta forskningsområde fått särskild uppmärksamhet. Folkhälsomyndigheten har under senare år börjat implementera insikter från lyckoforskning i sina folkhälsostrategier.

”Vi ser att samhällen som prioriterar gemenskap, tillhörighet och sociala skyddsnät ofta har högre nivåer av rapporterad livskvalitet. Det handlar inte bara om individuella val utan också om samhällsstrukturer som främjar mellanmänskliga kopplingar,” säger Johan Larsson vid Folkhälsomyndigheten.

Praktiska övningar som visat goda resultat inkluderar att regelbundet kontakta vänner och familj, engagera sig i meningsfulla gruppaktiviteter och att utveckla förmågan att vara närvarande i stunden – så kallad mindfulness.

För många kan det vara en tröst att lycka inte är något slumpmässigt eller bortom vår kontroll. Istället kan vi genom medvetna val och övning utveckla de förmågor som forskningen identifierar som centrala för vårt välbefinnande.

”Det vi ser är att de lyckligaste människorna inte nödvändigtvis är de som har mest, utan de som har starkast och mest autentiska kopplingar till andra,” avslutar Bergström. ”Och det är något vi alla kan sträva efter och utveckla, oavsett våra utgångspunkter.”

Även om vi kanske aldrig kommer att hitta ett universellt lyckorecept, tyder allt mer på att nyckeln ligger i att kultivera de relationella och emotionella förmågor som hjälper oss att knyta an till andra människor på ett meningsfullt sätt.