Knäckande leder – ett fenomen som både fascinerar och förskräcker
Knäckande leder väcker starka känslor hos människor. För vissa är ljudet av fingrar som knäcks tillfredsställande, medan andra upplever det som närmast outhärdligt. Detta ljudfenomen har blivit en tydlig vattendelare i samhället, och forskare vid Linköpings universitet undersöker nu hur och varför dessa ljud skapar så olika fysiska reaktioner hos oss.
Madeleine Jones och India Morrison, forskare vid Linköpings universitet, studerar sambandet mellan ljud och fysiska reaktioner. De har observerat att ledknäckning ofta förekommer i så kallade ASMR-videor, ett fenomen som under de senaste åren fått stor spridning på sociala medier.
”De som upplever ASMR beskriver det som jättebehagligt och avslappnande,” förklarar India Morrison, biträdande professor i kognitiv neurovetenskap. Enligt forskarna kan ASMR framkalla behagliga ”tingles” som börjar på huvudet och sprider sig ner längs ryggraden. Man har till och med kunnat se fysiska tecken på avslappning, som långsammare andning och hjärtslag.
ASMR (autonomous sensory meridian response) är inget vetenskapligt begrepp, men fenomenet började spridas för 12-15 år sedan. Det karakteriseras av ljud som för vissa personer ger en behaglig, nästan hypnotisk upplevelse. Trots populariteten är det oklart hur många som faktiskt uppskattar ASMR, medan många andra kan finna det obehagligt eller konstigt.
På motsatta sidan av spektrumet finns personer som lider av misofoni – ett tillstånd där vissa ljud framkallar extrem irritation, ilska eller ångest. För dessa individer kan ledknäckning vara en tydlig trigger.
”Misofoni är ett tillstånd eller upplevelse av extrem irritabilitet, ilska eller ångest när man hör eller ser repetitiva ljud eller rörelser. Några exempel är smaskningar, att svälja, men också att knäcka leder,” förklarar Madeleine Jones, doktorand på Linköpings universitet.
För personer med misofoni visar kroppen flera stressreaktioner när de utsätts för dessa ljud – pulsen ökar och de kan börja svettas. Forskarna är överens om att ljud kan skapa starka fysiska reaktioner, men de är fortfarande osäkra på varför samma ljud kan framkalla så olika känslor hos olika människor.
”Vi vet inte hur det går från ett sinnesintryck till att det blir en kroppsreaktion. Därför behöver vi mer forskning,” säger India Morrison.
Från ett medicinskt perspektiv förklarar Tobias Laurell, handkirurg och verksamhetschef på handkirurgiska kliniken vid Södersjukhuset i Stockholm, att knakljudet uppstår när en luftbubbla bildas i leden när den dras isär. Men är knäckandet skadligt? Enligt Laurell finns det inget som tyder på det.
”Jag tror aldrig att jag har hört talas om en patient här som har sökt vård för att de knäcker sina fingrar,” säger han.
Avsaknaden av patienter som söker vård för problem relaterade till ledknäckning är sannolikt anledningen till att ämnet är relativt outforskat. En av få studier som genomförts är av Donald L. Unger i Kalifornien, som under 50 år endast knäckte fingrarna på vänsterhanden, två gånger dagligen. Efter 50 år kunde man inte se någon artros eller annan skillnad mellan den ”knäckta” och ”oknäckta” handen.
Studier har dock visat att en led kan bli något mer rörlig direkt efter knäckningen, vilket kan förklara varför vissa upplever en känsla av lättnad eller njutning.
Adam Mosa, legitimerad naprapat som blivit känd som ”Adamkotknackare” på sociala medier, har sedan 2020 publicerat videor från behandlingar och samlat tusentals följare. Han berättar att många av hans följare tycker att ljudet av knäckande leder är tillfredsställande.
”Många tycker det är coolt och skriver att det är ’satisfying’. De som gillar det berättar att de går och lägger sig med knäck-ljuden,” säger han.
Mosa betonar dock vikten av att inte försöka efterlikna det utbildade naprapater och kiropraktorer gör i sina videor. Det kräver fyra års utbildning av en anledning, och det finns situationer där knäckning kan vara direkt farligt, som vid misstänkt diskbråck.
”Det är därför jag vill bort från att det är trendigt – så att ingen testar hemma. Det här är seriös behandling som kräver kunskap, erfarenhet och mycket träning,” avslutar Mosa.
Medan forskarna fortsätter att undersöka de neurologiska och fysiologiska mekanismerna bakom våra reaktioner på ljud, förblir knäckande leder ett fascinerande fenomen som både förenar och skiljer människor åt.

14 kommentarer
If AISC keeps dropping, this becomes investable for me.
Good point. Watching costs and grades closely.
Uranium names keep pushing higher—supply still tight into 2026.
Good point. Watching costs and grades closely.
I like the balance sheet here—less leverage than peers.
Uranium names keep pushing higher—supply still tight into 2026.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.
Production mix shifting toward Hälsa might help margins if metals stay firm.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.
Uranium names keep pushing higher—supply still tight into 2026.
If AISC keeps dropping, this becomes investable for me.
I like the balance sheet here—less leverage than peers.