Så lyckas ni med flytt till äldreboende – forskarens fyra råd

Flytten till äldreboende – en emotionell utmaning för äldre och anhöriga

När det nya boendet blir den sista anhalt i livet kan flytten upplevas som både praktiskt och känslomässigt påfrestande. För många äldre blir processen överväldigande, och forskning visar nu att bättre stöd behövs för att underlätta denna svåra omställning.

– Att flytta till ett vård- och omsorgsboende som har beviljats enligt socialtjänstlagen är ett ansträngande arbete för den äldre men även tungt för alla andra som är involverade, säger Linda Arvidsson, filosofie licentiat i socialt arbete och utvecklingssekreterare i Malmö stad.

Arvidsson har i sin forskning vid Lunds universitet intervjuat sju äldre personer före, under och efter flytten till äldreboende. Resultaten visar tydligt att det behövs mer strukturerat stöd och bättre planering för att flytten ska bli så smidig som möjligt.

Många äldre drabbas av vad som internationellt kallas ”flyttstressyndrom” med symtom som oro, förvirring, nedstämdhet, tillbakadragande, sömnsvårigheter och viktnedgång. I Sverige diskuteras fenomenet sällan, trots att det är väl dokumenterat i internationell forskning.

Sveriges tillämpning av kvarboendeprincipen innebär att äldre bor hemma så länge det är möjligt, vilket medför att de som till slut beviljas plats på äldreboende ofta är mycket sköra. De flesta klarar då inte längre att hantera flytten på egen hand.

– Vi ser att många som flyttar in på boende dör i samband med inflyttningen. Många är sjuka redan innan och skulle kanske ha dött även om de bodde kvar hemma, det handlar nog snarare om att målgruppen är väldigt skör, förklarar Arvidsson.

En utmaning är de korta tidsfristerna. När en person väl beviljats äldreboende har kommunerna skyldighet att erbjuda plats inom tre månader. När erbjudandet kommer – ofta efter att någon avlidit på boendet – har den äldre bara omkring en vecka på sig att bestämma sig och genomföra flytten.

– Det är viktigt att de som jobbar med den här processen förbereder både de äldre och anhöriga att det kommer att gå snabbt. En vecka är kort tid för att samla ihop alla sina saker och flytta, särskilt om man är sjuk och har svårt att rensa sitt hem och bestämma vilka saker som ska med till boendet, säger Arvidsson.

Hennes forskning visar att ett viktigt men ofta förbisett arbete för den äldre är att känslomässigt acceptera behovet av att flytta. Dessutom framkom att vissa äldre såg fram emot att skapa nya relationer på boendet, medan andra helt avstod från detta.

Arvidsson understryker vikten av att i god tid börja prata om äldreboende med familj och vänner. Detta är särskilt viktigt om man senare skulle drabbas av exempelvis demens eller stroke.

– Ett bra och viktigt steg är att börja prata om det innan det är dags. En anledning är ju att man inte kan bo kvar hemma och då måste man börja prata om det innan man själv inte klarar av att ta de besluten. Det underlättar för familjen och de som finns runt omkring den äldre.

För att ge en realistisk bild av livet på äldreboende håller många boenden idag öppet hus och publicerar information på webben. Arvidsson noterar att medan inredningstrenden går mot det nya och fräscha, föredrar de flesta äldre att omge sig med välbekanta föremål.

– En del tänker att om vi ställer in nya saker så blir det nytt och fräscht men de flesta äldre vill ha med sig bekanta saker som de känner igen, framför allt de med kognitiva sjukdomar som demens. Det blir en trygghet för den äldre.

I Sverige bor cirka 85 000 personer över 65 år på äldreboenden, och med en åldrande befolkning ökar behovet ständigt. Många kommuner behöver utöka både personal och boendeplatser, samtidigt som kvalitetskraven troligen kommer att höjas.

– Vi har haft en grupp äldre som var väldigt nöjda och tacksamma, men vi märker nu att vi får fler äldre personer som har en tydligare åsikt om hur de vill ha det. Vi måste anpassa oss efter det och även få fler som vill jobba i äldreomsorgen, säger Arvidsson.

En växande utmaning är att vi lever längre, vilket innebär att när det är dags för flytt kan barn och andra anhöriga själva vara äldre och behöva stöd – eller inte längre finnas i livet.

– De här supergamla människorna har också väldigt gamla barn. En kvinna som jag intervjuade var i 95-årsåldern och hennes barn var gamla och behövde själva hjälp och vård. Då får man utse en god man, men det kan ta tid.

Arvidssons forskning har redan väckt intresse bland kommuner som arbetar med att förbättra sina rutiner. Hon föreslår att hela flyttprocessen samordnas av en person – en flyttkoordinator eller flyttlots.

– I Kristianstad får den äldre som tackat ja till en plats ett hembesök av en kontaktperson från äldreboendet innan flytten. Då får man en bättre bild av vem personen är och vad som är viktigt för den.

Själv har Arvidsson förberett sig genom att skriva en framtidsfullmakt med sin man. Hon betonar vikten av att se äldre som individer, inte som en homogen grupp.

– Jag slogs hela tiden av vilka fantastiska människor de är. De är värda ett gott åldrande och samhället måste se till att äldre människor behandlas med värdighet.