Så påverkar alkoholen ditt blodtryck

Den nya studien, som genomförts av forskare från University of Oxford och Peking University, visar ett tydligt samband mellan alkoholkonsumtion och förhöjt blodtryck – även hos personer som konsumerar alkohol i måttliga mängder.

Undersökningen omfattar data från över 400 000 personer i Storbritannien och ger därmed en omfattande inblick i hur även mindre mängder alkohol kan påverka hälsan negativt. Detta resultat utmanar den tidigare utbredda uppfattningen om att måttlig alkoholkonsumtion skulle vara relativt harmlös eller till och med potentiellt gynnsam för hjärt-kärlhälsan.

Professor Michael Holmes, en av huvudförfattarna till studien, förklarar att forskningen visar att sambandet mellan alkohol och förhöjt blodtryck är linjärt – ju mer en person dricker, desto högre blir blodtrycket. Men det intressanta är att effekten börjar redan vid låga konsumtionsnivåer, vilket innebär att även så kallade måttlighetsdrickare löper risk för negativa hälsoeffekter.

”Våra resultat stödjer hypotesen att det inte finns någon säker nivå när det gäller alkoholkonsumtion och blodtryck,” säger Holmes. ”Detta är särskilt viktigt eftersom högt blodtryck är en ledande riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar globalt.”

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) lider cirka 1,28 miljarder vuxna i åldern 30-79 år av högt blodtryck världen över. I Sverige uppskattas omkring 2 miljoner människor ha förhöjt blodtryck, varav många är omedvetna om sitt tillstånd.

Studien visade att personer som konsumerade cirka 10 standarddrinkar per vecka – vilket många skulle betrakta som måttlig konsumtion – hade märkbart högre blodtryck jämfört med de som avstod helt från alkohol. Detta mönster var konsekvent oavsett ålder, kön och andra riskfaktorer.

Docent Lina Johansson vid Karolinska Institutet, som inte var inblandad i studien, kommenterar resultaten: ”Denna forskning bekräftar vad vi länge misstänkt, att alkohol påverkar blodtrycket negativt även vid så kallade måttliga mängder. Detta är viktig information för folkhälsoarbetet och för enskilda individers hälsobeslut.”

Forskarna använde en metod kallad Mendelsk randomisering, som utnyttjar genetiska variationer för att undersöka orsakssamband. Detta anses ge mer tillförlitliga resultat än traditionella observationsstudier. Metoden hjälpte forskarna att kontrollera för andra faktorer som kan påverka blodtrycket, vilket stärker studiens slutsatser.

Mekanismerna bakom alkoholens blodtryckshöjande effekt är komplexa men inbegriper påverkan på det sympatiska nervsystemet, försämrad kärldilatation och ökad inflammation i kärlväggarna. Dessutom innehåller många alkoholhaltiga drycker betydande mängder kalorier och socker, vilket indirekt kan bidra till viktökning och därmed ytterligare höja blodtrycket.

Folkhälsomyndigheten i Sverige rekommenderar för närvarande att män inte bör dricka mer än 14 standardglas per vecka och kvinnor inte mer än 9 standardglas. I ljuset av den nya forskningen kan dessa rekommendationer behöva ses över.

”Om du är bekymrad över ditt blodtryck, kan det vara värt att överväga att minska din alkoholkonsumtion, även om du redan dricker måttligt,” säger Fredrik Nyström, professor i internmedicin vid Linköpings universitet. ”Särskilt för personer med andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom kan detta vara ett viktigt steg mot bättre hälsa.”

Studien understryker också vikten av regelbundna blodtryckskontroller, särskilt för personer som konsumerar alkohol regelbundet. Många med förhöjt blodtryck uppvisar inga symptom förrän tillståndet har orsakat allvarliga skador på hjärta och kärl.

Forskarna betonar att deras resultat inte ska ses som en uppmaning till totalförbud mot alkohol på befolkningsnivå, men de hoppas att informationen kan hjälpa individer att fatta mer informerade beslut om sin alkoholkonsumtion baserat på personliga hälsomål och riskfaktorer.

Studien publiceras i tidskriften The Lancet och utgör ett viktigt bidrag till den växande forskningen som ifrågasätter tidigare uppfattningar om fördelarna med måttlig alkoholkonsumtion.