Säljs som säkrare alternativ till steroider – trots allvarliga risker

I Sverige pågår en växande trend där en ny typ av dopningspreparat marknadsförs på sociala medier som ett ”säkrare alternativ” till anabola steroider. Preparaten, som redan är dopningsklassade i både Norge och Danmark, är fortfarande lagliga att använda i Sverige, trots dokumenterade hälsorisker som innefattar allvarliga lever- och hjärtproblem.

”Det fungerar jävligt bra,” berättar en användare som vill förbli anonym. Hans uttalande speglar den positiva syn som många har på preparaten, vilket bidrar till den ökade populariteten i träningskretsar runt om i landet.

Substanserna marknadsförs aggressivt på sociala plattformar som Instagram och TikTok, där de framställs som mindre riskfyllda än traditionella anabola steroider. Denna marknadsföring riktar sig ofta mot yngre män som vill bygga muskler snabbare än vad som är möjligt genom enbart naturlig träning.

Läkemedelsverket har uppmärksammat problemet och följer utvecklingen noga. Enligt myndighetens experter finns det anledning till oro då preparaten inte genomgått samma rigorösa säkerhetstester som godkända läkemedel.

”Vi ser en oroväckande utveckling där substanser med oklar säkerhetsprofil sprids via sociala medier,” säger en talesperson från Läkemedelsverket. ”Användare riskerar sin hälsa när de tar preparat som saknar kliniska studier för säkerhet vid långtidsanvändning.”

Flera svenska idrottsförbund har larmat om den ökade användningen av dessa preparat. Antidopning Sverige bekräftar att de ser en uppgång i antalet fall där idrottare testar positivt för substanser som är lagliga i Sverige men förbjudna inom idrotten.

En forskare vid Karolinska Institutet förklarar: ”Bara för att något är lagligt betyder det inte att det är säkert. Vi har sett fall med allvarliga leverskador som kan kopplas till dessa substanser, och det finns också indikationer på hjärtproblem vid långvarig användning.”

Den farmakologiska profilen för dessa preparat liknar anabola steroider men med vissa kemiska modifikationer som gör att de faller utanför den svenska lagstiftningens definition av dopningsmedel. Denna gråzon utnyttjas av tillverkare och distributörer som kan sälja produkterna relativt öppet online.

På träningsforum och i sociala mediegrupper utbyter användare erfarenheter och råd kring dosering och användning. Många delar framgångsberättelser om muskelökningar och styrkeförbättringar, medan negativa bieffekter ofta tonas ned eller förklaras bort.

”Jag ökade 8 kilo muskelmassa på tre månader utan några problem,” berättar en annan användare. ”Visst, jag hade lite huvudvärk och humörsvängningar, men det var värt det.”

Samtidigt varnar läkare och forskare för att de långsiktiga konsekvenserna av dessa substanser fortfarande är oklara. Dokumenterade biverkningar inkluderar förhöjda leverenzymer, förändrade blodfettvärden, sänkt naturlig testosteronproduktion och i vissa fall psykiska biverkningar som aggressivitet och depression.

I Norge och Danmark har myndigheterna redan agerat och klassat dessa preparat som dopningsmedel, vilket gör det olagligt att använda, inneha eller sälja dem. Svenska myndigheter har hittills inte följt grannländernas exempel, men diskussioner pågår om en eventuell lagändring.

Folkhälsomyndigheten har tillsammans med Socialstyrelsen inlett en utredning för att bedöma om preparaten bör klassas som hälsofarliga och därmed regleras hårdare. Resultatet av denna utredning väntas presenteras senare i år.

Under tiden fortsätter användningen att öka i träningsvärlden, särskilt bland unga män som söker snabba resultat. Experternas rekommendation är tydlig: använd inte substanser vars säkerhetsprofil är oklar, oavsett om de är lagliga eller inte.

”Det finns inga genvägar till en vältränad kropp som inte medför hälsorisker,” säger en idrottsläkare. ”Träning, kost och återhämtning är fortfarande de enda säkra sätten att bygga muskler på lång sikt.”

Samtidigt som debatten fortsätter står Sverige inför ett vägval: följa grannländernas exempel med striktare reglering, eller fortsätta tillåta användning av preparat vars långsiktiga hälsoeffekter fortfarande är outforskade.