Samuelsson drabbades av hjärtrusning i januari: ”Obehagligt”

Italienske skidskyttestjärnan genomgick hjärtoperation efter OS

Italienske världscuptvåan Tomasso Giacomels hjärtrytmrubbningar under masstarten i hemma-OS bedömdes vara så allvarliga att ett akut ingrepp krävdes. Medan den exakta diagnosen inte har offentliggjorts, är så kallat förmaksflimmer – där hjärtat slår både oregelbundet och snabbt – ett välkänt fenomen bland vältränade konditionsidrottare.

I den svenska idrottshistorien finns flera uppmärksammade fall. Charlotte Kalla drabbades under världscuppremiären i längdskidor 2016 och Jörgen Brink under VM-stafetten 2003. Många idrottare har dessutom rapporterat om olika typer av hjärtrusningar, ett bredare begrepp som innefattar tillstånd med plötsliga snabba hjärtslag.

Ett färskt exempel från den svenska skidåkningen är Emma Ribom som fick hjärtrusningar under VM förra året. Oskar Kardin, som nyligen vann Vasaloppet, har tidigare i sin karriär haft liknande problem. Skidskytten Linn Gestblom drabbades under ett världscuplopp i december.

”Det känns lite grann som att vara jagad av en björn,” beskrev Gestblom upplevelsen för Dagens Nyheter. Hon har undersökt sina symptom grundligt och fått besked att de i hennes fall är ofarliga.

Sebastian Samuelsson, en av Sveriges främsta skidskyttar, avslöjade nyligen under Skidskyttekampen att även han haft problem med hjärtrusningar.

”För ungefär tio år sedan hade jag ganska mycket problem, men nu har jag inga. Jag är dock medveten om att det kan hända igen,” berättar Samuelsson. ”Jag har undersökt det här väldigt noggrant och alla experter säger att det är ofarligt. Vi tränar förstås mycket och belastar kroppen hårt, men i grund och botten tror jag att vår idrott är väldigt hälsosam – så jag är inte orolig.”

Samuelsson förklarar att när en hjärtrusning inträffar är det enda man kan göra att avbryta aktiviteten och vänta tills hjärtrytmen normaliseras. Han upplevde senast en episod under ett träningspass i Ruhpolding i januari.

”Det är naturligtvis obehagligt när man känner att hjärtat slår onormalt. Men eftersom jag har upplevt det tidigare vet jag vad det handlar om och blir inte längre orolig,” säger han.

För italienske konkurrenten Tomasso Giacomel var situationen uppenbarligen allvarligare och krävde medicinsk intervention. ”Jag tycker att det är jättetråkigt för hans skull,” kommenterar Samuelsson.

Mats Börjesson, professor i idrottsfysiologi vid Sahlgrenska akademin och tidigare landslagsläkare för damlandslaget i fotboll, förklarar skillnaden mellan förmaksflimmer och andra hjärtrusningar:

”Förmaksflimmer är en oregelbunden rytmrubbning som ökar med åldern och är mycket vanlig hos äldre personer med högt blodtryck, övervikt eller hjärtsvikt. Men även friska idrottare kan drabbas på grund av att de är vältränade. Det är särskilt vanligt i uthållighetsidrotter som cykling, skidåkning och orientering. Elitidrottare har ökad risk eftersom deras vältränade hjärtan, särskilt förmaket, har vuxit, vilket kan leda till förmaksflimmer.”

Börjesson liknar upplevelsen av akut förmaksflimmer under tävling vid att ”ligga i omkörningsfilen med en bil och växla ner från femman till fyran – motorn rusar men du kommer ingenstans och alla kör om dig.”

Han betonar dock att inaktivitet är en mycket större riskfaktor för förmaksflimmer i befolkningen generellt. Förmaksflimmer kan behandlas med ingrepp beroende på besvärens omfattning, men kan också lämnas obehandlat. De flesta idrottare kan fortsätta sin karriär.

Andra hjärtrusningar, som medicinskt kallas supraventrikulär takykardi, uppstår när elektriska impulser tar en alternativ väg genom en så kallad extrabana mellan förmak och kammare. Detta orsakar plötsliga men övergående episoder där hjärtat slår snabbt men regelbundet. Dessa rusningar är inte kopplade till idrottande i sig – antingen har man denna extrabana eller inte – men hård fysisk ansträngning kan utlösa symptom hos personer med denna anatomiska variation.