AI kan rädda klimatet – om techjättarna regleras

Det intensiva energibehovet för datacenter som driver artificiell intelligens har hamnat i fokus för klimatdebatten. Kritiker lyfter fram AI-jättarnas enorma strömförbrukning som ett växande miljöproblem, medan andra röster hävdar att samma teknologi kan spela en avgörande roll i kampen mot klimatförändringarna – förutsatt att industrin tar sitt ansvar.

Anna Felländer, medgrundare av AI-etikbolaget Asenion, pekar på det fundamentala problemet: ”Elefanten i rummet är att AI-utvecklingen drivs av stora bolag vars enda mål är att skapa vinst,” säger hon. Detta vinstfokus riskerar att överskugga miljöhänsyn när techindustrin expanderar sin AI-kapacitet i snabb takt.

Den senaste generationens AI-modeller, som ChatGPT och liknande språkmodeller, kräver enorma beräkningsresurser. Enligt beräkningar från forskningsinstitutet IVL kan träningen av en enda stor språkmodell förbruka motsvarande årsförbrukningen av el för en mindre svensk stad.

Datacenter är nu en av de snabbast växande energikonsumenterna globalt. I Sverige planeras flera storskaliga etableringar, främst i norra delarna där tillgången till förnybar energi är god, men även elnätet redan är ansträngt.

Fredrik Heintz, professor i AI vid Linköpings universitet, nyanserar bilden: ”Det är viktigt att se både utmaningarna och möjligheterna. AI kan hjälpa oss optimera energianvändning i allt från transporter till industri, vilket potentiellt kan spara mer energi än vad tekniken själv förbrukar.”

En rapport från Microsoft och PwC uppskattar att AI-lösningar skulle kunna bidra till att minska de globala koldioxidutsläppen med mellan 1,5 och 4 procent till 2030 genom smarta elnät, precisionsodling och effektivare logistik.

Klimatforskare pekar dock på att dessa potentiella besparingar endast kan realiseras om AI-utvecklingen styrs i rätt riktning. ”Problemet är att marknaden inte automatiskt prioriterar hållbarhet när algoritmerna utvecklas,” säger Maria Swärd, miljöekonom vid Stockholms universitet.

En växande rörelse inom techindustrin förespråkar nu mer transparens kring AI-systemens miljöpåverkan. Företag som Microsoft, Google och Amazon har satt upp ambitiösa klimatmål, men kritiker menar att takten är för långsam i förhållande till den snabba expansionen av AI-tjänster.

Regeringen planerar att under nästa år presentera en strategi för hållbar digitalisering där energianvändningen för datacenter ska behandlas specifikt. Energiminister Jakob Forssmed har tidigare uttryckt oro över den ökade belastningen på elnätet från stora datacenteretableringar.

”Vi behöver ett regelverk som ställer krav på energieffektivitet och transparens för AI-system, liknande det vi har för andra energiintensiva produkter,” säger Johanna Lakso, vd för tankesmedjan Power Circle, som arbetar med omställningen till ett hållbart energisystem.

Initiativ som ”Green AI” har vuxit fram inom forskarvärlden, med målsättningen att utveckla mer energieffektiva algoritmer. Enligt dessa forskare skulle många AI-modeller kunna byggas med bara en bråkdel av dagens energianvändning utan att förlora betydande prestanda.

För konsumenter är det svårt att bedöma olika AI-tjänsters miljöpåverkan. Till skillnad från exempelvis bilar eller vitvaror finns idag ingen standardiserad miljömärkning för digitala tjänster.

”Det behöver bli lika naturligt att fråga om miljöpåverkan från en AI-tjänst som från en fysisk produkt,” menar Tomas Bergström vid Naturskyddsföreningen.

Samtidigt investerar techbolagen miljardbelopp i förnybar energi. Google har exempelvis avtal om att köpa förnybar el motsvarande mer än hela företagets förbrukning globalt, och Microsoft har lovat att vara koldioxidnegativt till 2030.

Frågan är komplex eftersom många AI-lösningar faktiskt kan bidra till minskad resursanvändning inom andra sektorer. Ett exempel är digitala tvilling-system som kan optimera processindustri och därmed spara både energi och råvaror.

Balansen mellan AI-teknikens möjligheter och dess miljöpåverkan kommer fortsätta vara en central fråga när tekniken nu sprider sig till allt fler sektorer i samhället. Avgörande blir om industrin, under press från konsumenter och regleringar, kan utveckla mer hållbara AI-lösningar som bidrar till klimatomställningen snarare än att försvåra den.