EU-kommissionen stämmer Sverige för brott mot klimatlagstiftning – ”pinsamt haveri”

Sverige dras inför EU-domstolen för brott mot energidirektiv

EU-kommissionen meddelade på onsdagen att man inleder en rättsprocess mot Sverige för underlåtenhet att implementera EU-lagstiftning som syftar till att påskynda utbyggnaden av förnybar energi. Trots att lagstiftningen skulle ha varit på plats redan den 1 juli förra året har Sverige ännu inte vidtagit nödvändiga åtgärder, vilket nu kan resultera i betydande böter.

Direktivet som Sverige inte har efterlevt tillkom som en direkt reaktion på Rysslands invasion av Ukraina, som orsakade kraftigt stigande energipriser över hela Europa. För att minska unionens beroende av rysk gas och samtidigt accelerera klimatomställningen beslutade EU-länderna gemensamt att förkorta tillståndsprocesserna för förnybara energiprojekt.

Enligt EU-kommissionens pressmeddelande har Sverige, trots upprepade påminnelser både i september 2023 och februari 2024, inte återkommit med något svar på hur direktivet ska införlivas i svensk lagstiftning. I tidigare liknande fall där medlemsländer brutit mot EU-lagar har böterna uppgått till miljardbelopp.

– Att vi nu dras inför EU-domstolen för att regeringen inte lever upp till EU:s klimatregler är ett pinsamt haveri, kommenterar EU-parlamentarikern Heléne Fritzon (S) i ett uttalande.

Hon fortsätter: – Det är ansvarslöst, det skadar klimatet och det urholkar vårt rykte som ledande klimatnation.

Kritiken från oppositionen är hård. Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén kräver att energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) kommer till riksdagen för att förklara situationen.

– Det här är ett totalt misslyckande från regeringens sida. De har ryckt bort stöd till havsbaserad vind, de har inte gjort något åt det kommunala vetot, de har pratat om stöd till närboende, men inget kommer. Detta är effekten. De skadar Sverige, säger Helldén.

Underlåtenheten att implementera direktivet kan få betydande konsekvenser för Sveriges förmåga att nå sina klimatmål och för energiomställningen i stort. Långa tillståndsprocesser har länge ansetts vara ett av de största hindren för utbyggnad av förnybar energi i Sverige. Särskilt vindkraftsprojekt har drabbats av utdragna processer, där det kommunala vetot ofta lyfts fram som ett särskilt hinder.

Det aktuella EU-direktivet syftar specifikt till att skapa så kallade accelerationszoner där tillståndsprocesserna för förnybar energi ska förkortas avsevärt, med tydliga tidsgränser för olika delar av tillståndsprocessen. Tanken är att projekt inom dessa zoner ska kunna få snabbare hantering, vilket skulle kunna påskynda den gröna omställningen markant.

Sveriges bristande implementering kommer i ett läge där vindkraftsutbyggnaden redan uppvisar tecken på avstannande. Flera aktörer inom energibranschen har under det senaste året uttryckt oro över investeringsklimatet och osäkerheten kring framtida spelregler, vilket har lett till att planerade projekt lagts på is.

Energimyndigheten har tidigare varnat för att Sverige riskerar att inte kunna möta det ökande elbehovet från industrin och transportsektorn om utbyggnadstakten för förnybar energi inte ökar. Den försenade implementeringen av EU-direktivet riskerar att förvärra denna situation.

Trots upprepade försök från media har energi- och näringslivsminister Ebba Busch (KD) ännu inte kommenterat EU-kommissionens beslut att dra Sverige inför rätta. Regeringen står nu inför uppgiften att skyndsamt presentera en plan för hur direktivet ska införlivas i svensk lagstiftning om man vill undvika potentiellt höga böter.