EU-lag som ska bromsa skövling av regnskogar kan försenas ytterligare
Ministerrådet överväger nu att skjuta upp implementeringen av den kontroversiella avskogningsförordningen med ytterligare ett år. Beslutet kommer efter intensiva påtryckningar från flera medlemsländer, där Sverige är en av de drivande krafterna bakom förslaget om uppskjutande.
Förordningen, som syftar till att begränsa import av varor som bidrar till avskogning och skogsförstörelse, har mött motstånd från flera håll. Den nya EU-lagstiftningen är tänkt att säkerställa att produkter som kaffe, kakao, soja, nötkött, palmolja och timmer som säljs på EU-marknaden inte kommer från nyligen avskogade områden eller har bidragit till skogsförstörelse.
Enligt ursprungliga planer skulle förordningen träda i kraft under 2024, men efter tidigare förseningar har datumet redan skjutits fram. Med den nu föreslagna ytterligare förseningen skulle de nya reglerna kunna dröja till 2026 innan de får full effekt.
– Flera medlemsländer har uttryckt oro över implementeringsutmaningarna och de potentiella ekonomiska konsekvenserna för både EU-företag och exporterande länder, säger en källa inom Ministerrådet till DN.
Sveriges position i frågan motiveras främst av oro för konsekvenserna för skogsindustrin, en sektor som är viktig för landets ekonomi. Svenska representanter har argumenterat för att mer tid behövs för att utveckla fungerande spårningssystem och certifieringsprocesser som inte skapar orimliga administrativa bördor.
Miljöorganisationer har reagerat kraftigt på förslaget om ytterligare fördröjning. WWF Sverige kallar det ”ett allvarligt bakslag för det globala klimatarbetet” och menar att varje års fördröjning innebär fortsatt ohållbar avskogning i känsliga områden.
– Varje år som denna viktiga lagstiftning försenas innebär fortsatt förstörelse av oersättliga ekosystem. Det är djupt oroande att ekonomiska intressen verkar väga tyngre än klimat- och biodiversitetskrisen, säger Emma Berglund, skogspolitisk expert på WWF Sverige.
Avskogningsförordningen är en central del av EU:s gröna giv och klimatstrategi. Den syftar till att minska EU:s globala miljöavtryck genom att stoppa import av produkter som bidragit till avskogning eller skogsförstörelse efter den 31 december 2020.
Kritiker till fördröjningen pekar på att EU står för omkring 16 procent av den tropiska avskogningen kopplad till internationell handel med jordbruksprodukter. Förordningen skulle enligt beräkningar kunna minska denna siffra betydligt och därmed även koldioxidutsläppen relaterade till avskogning.
Förespråkare för uppskjutandet, däribland företrädare för livsmedelsindustrin och jordbrukssektorn, hävdar att implementeringen kräver mer tid för att utveckla tillförlitliga spårbarhetssystem. De argumenterar också för att de nuvarande tidsramarna skulle kunna leda till betydande störningar i leveranskedjor och ökade kostnader för konsumenter.
– Vi stödjer målen med förordningen men implementeringen måste vara praktiskt genomförbar. Företagen behöver tid att anpassa sina leveranskedjor och system, säger Johan Lindberg, representant för Svensk Handel.
Indonesien och Malaysia, två av världens största producenter av palmolja, har tidigare uttryckt oro över förordningen och kallat den diskriminerande mot utvecklingsländer. De har varnat för att reglerna kan skada lokala småskaliga jordbrukare som saknar resurser att uppfylla de nya kraven.
Beslut om den föreslagna förseningen väntas tas vid nästa ministermöte. Europaparlamentet, som tidigare drivit på för ambitiös miljölagstiftning, kommer sannolikt att motsätta sig ytterligare fördröjningar.
Om förordningen skjuts upp kommer det att påverka en rad sektorer – från chokladindustrin till möbeltillverkare – som alla skulle behöva implementera nya spårningssystem för att säkerställa att deras produkter inte bidrar till global avskogning.

8 kommentarer
Sverige är med och blockerar det här? Jag trodde de var klimatambitioner.
Inte säkert att Sverige blockerar, men de driver uppskjutningen.
Palmoljan är en viktig råvara, men det finns bättre sätt att producera den utan att förstöra regnskogar.
Det här är ett steg tillbaka för hållbarhetsmålen. Vilka länder driver på för förseningen?
Det låter oroande att den nya avskogningsförordningen försenas ytterligare. Hur påverkar detta klimatmålen på kort och lång sikt?
Kanske bryr sig inte alla länder lika mycket om klimatfrågan som EU? Det är frustrerande.
En försening innebär att skogsavverkningspraktiker har längre tid att fortsätta utan regleringar.
Den ursprungliga tidsplanen för lagstiftningen verkar inte ha fungerat. Vad är nästa steg?