Karl Dalén: Klimatet offras när ”kolmästaren” eldar på ekonomin

I USA:s huvudstad har det varit snö och minusgrader i flera veckor. Snöfallen som kom i slutet av januari hade knappt fått en norrlänning att höja på ögonbrynen, men det räckte för att lamslå Washington DC helt och hållet.

Under flera dagar var skolorna stängda och det tog närmare två veckor att röja centrala gator. Situationen fick den tidigare presidenten Donald Trump att reagera på sociala medier: ”Har sällan sett något liknande tidigare. Kan miljöupprorsmakarna snälla förklara – VAD HÄNDE MED DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN???” skrev han på X.

Trumps inlägg är talande för hans klimatpolitik. Sedan han tillträdde presidentämbetet för drygt ett år sedan har hans administration genomfört en lång rad klimatfientliga beslut. USA har dragit sig ur Parisavtalet och klimatpanelen IPCC, bojkottat klimatmötet COP30 och utlyst ett nationellt energinödläge för att förenkla utvinningen av fossila bränslen. Dessutom har beslut fattats som underlättat för kolindustrin, stora investeringar i förnybara energikällor har blockerats, och miljölagar har upphävts vilket bidragit till ökade föroreningar.

Denna vecka tar Trumpadministrationen ytterligare ett stort steg genom att upphäva ett utslag från 2009, som fastställer att växthusgaser utgör en fara för folkhälsan via klimatförändringar. Utslaget, som etablerades under Barack Obamas första mandatperiod, har utgjort grunden för den federala regeringens rätt att reglera utsläpp i landet.

– Det kommer vara den största avregleringen i amerikansk historia, sade Vita husets pressekreterare Karoline Leavitt vid en presskonferens.

Åtgärden innebär i praktiken att företag inte längre behöver mäta, rapportera eller följa federala regler för utsläpp av växthusgaser, enligt The Wall Street Journal som var först med att rapportera om nyheten. Miljöorganisationer förväntas bestrida beslutet i domstolar, men sådana processer kan ta åratal, och under tiden kan Trumpadministrationen välja att ignorera den nuvarande lagstiftningen.

Enligt The Wall Street Journal planeras fler liknande åtgärder under veckan. Tidningen rapporterar att Vita huset bland annat kommer godkänna anslag till fem nya kolkraftverk. I samband med tillkännagivandet väntas presidenten tilldelas titeln ”den obestridde kolmästaren”, ett pris från lobbygruppen The Washington Coal Club.

Den intensifierade energipolitiken sammanfaller med det kommande mellanårsvalet, där ekonomin pekas ut som en nyckelfråga för många väljare. Trumpadministrationen hoppas att skattelättnaderna i presidentens ”stora, vackra budget”, avregleringar som den kommande, samt lägre räntor ska kunna leda till ett ekonomiskt uppsving.

– Jag tror att 2026 kommer att bli ett rekordår, har finansminister Scott Bessent tidigare sagt till Fox News.

Men experter varnar för att det finns både kortsiktiga fördelar och långsiktiga risker med att satsa på kolkraftverk och accelerera världens största ekonomi på detta sätt. USAs statsskuld ökar nu med över 60 miljarder kronor varje dag, enligt republikaner i kongressen, och oavsett ekonomiska förtjänster kommer någon förr eller senare behöva stå för kostnaderna – både för lånen och för utsläppen.

Klimatforskare är tydliga med att människans utsläpp av växthusgaser bidrar till klimatförändringar som högre temperaturer, extremväder och höjda havsnivåer. Sedan förindustriell tid har jordens medeltemperatur höjts med omkring 1,2 grader, och världens samlade forskarkår är i mycket hög grad överens om orsakerna och riskerna med klimatförändringar.

Trumps klimatpolitik står därmed i stark kontrast till den vetenskapliga konsensus som råder på området. Medan hans administration går framåt med planer för att stärka fossila bränslen och avreglera utsläppskontroller, varnar forskare för de långsiktiga konsekvenserna av sådana beslut – både för USA och för den globala klimatsituationen.