Kartläggning av klimatrisker skrotades – sedan kom skyfallet

Nedskärningar i klimatanpassningsarbetet drabbar hela Sverige

Majoriteten av Sveriges länsstyrelser har tvingats avveckla sitt arbete med att förbereda landet för ökade klimatrelaterade risker som översvämningar, skred och ras. En omfattande granskning genomförd av Dagens Nyheter visar att två tredjedelar av den specialiserade personalen har fått lämna sina tjänster efter att regeringen drastiskt minskat finansieringen till dessa verksamheter.

Konsekvenserna av nedskärningarna är redan märkbara. Flera viktiga projekt har lagts ner, däribland initiativ för att kartlägga risker kopplade till kalavverkning – en skogsbruksmetod som kan öka risken för jordskred och erosion i utsatta områden. Experter varnar för att detta kan få allvarliga konsekvenser för samhällets förmåga att hantera extremväder, som enligt klimatforskningen förväntas bli både vanligare och kraftigare under kommande decennier.

Länsstyrelserna har tidigare haft en central roll i det förebyggande arbetet med klimatanpassning på regional nivå. De har fungerat som en viktig länk mellan kommuner, näringsliv och statliga myndigheter. Med sin lokala förankring och expertis har de bidragit med riskanalyser, samordning och stöd till kommuner som ofta saknar egna resurser för denna typ av arbete.

”Det handlar om förebyggande arbete som kan spara enorma summor på lång sikt,” säger en tidigare anställd vid en av de drabbade länsstyrelserna, som önskar vara anonym. ”Kostnaden för att åtgärda skador efter exempelvis en översvämning är mångfalt högre än att investera i förebyggande åtgärder.”

Regeringens beslut att dra in finansieringen kommer vid en tidpunkt då klimatförändringarnas effekter blir allt tydligare även i Sverige. De senaste åren har landet drabbats av både extrema skyfall, torka och skogsbränder. Sommaren 2018 blev en väckarklocka för många när omfattande skogsbränder härjade i flera delar av landet och krävde internationell hjälp för att bekämpas.

Kritiker menar att nedskärningarna går stick i stäv med internationella rekommendationer och Sveriges egna klimatpolitiska mål. FN:s klimatpanel IPCC har upprepade gånger betonat vikten av anpassningsåtgärder som komplement till arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser.

Sveriges kommuner och regioner (SKR) har uttryckt oro över utvecklingen. I en kommentar till DN framhåller de att många mindre kommuner saknar både ekonomiska resurser och kompetens för att på egen hand genomföra nödvändiga klimatanpassningar. Länsstyrelsernas stöd har därför varit ovärderligt.

”Vi ser en risk att sårbarheten ökar i hela samhället när det förebyggande arbetet nedprioriteras,” säger en representant för SKR. ”Särskilt mindre kommuner kommer att få svårt att hantera dessa frågor på egen hand.”

Flera av de nedlagda projekten handlade om att identifiera riskområden för skred och översvämningar, information som är avgörande för kommunernas planering av bostadsbyggande och infrastruktur. Utan denna kunskap finns risk att nya byggnader och vägar placeras i riskzoner, vilket kan leda till kostsamma skador i framtiden.

Från regeringens sida har man motiverat nedskärningarna med behovet av prioriteringar i statsbudgeten. Man hänvisar till att andra myndigheter, som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Sveriges geologiska undersökning (SGU), fortfarande arbetar med relaterade frågor.

Experter påpekar dock att dessa myndigheter inte har samma lokala förankring och inte kan ersätta länsstyrelsernas roll i det regionala anpassningsarbetet. Det handlar om olika nivåer av samhällsskydd som kompletterar varandra.

Samtidigt som Sverige skär ned på klimatanpassningsarbetet ökar flera andra europeiska länder sina investeringar inom området. Nederländerna, som länge varit föregångare inom översvämningsskydd, har nyligen beslutat om ytterligare miljardsatsningar på klimatanpassning. Även grannlandet Danmark har intensifierat sitt arbete efter att ha drabbats av kostsamma översvämningar.

För de personer som tvingats lämna sina tjänster innebär nedskärningarna inte bara en personlig förlust utan också att värdefull kompetens går förlorad. Många har byggt upp expertis under flera års arbete, kunskap som nu riskerar att försvinna från den offentliga sektorn.

Frågan är om nedskärningarna kommer att visa sig vara en kortsiktig besparing som leder till långsiktiga kostnader när nästa extremväder slår till mot ett sämre förberett Sverige.