Klimatförändringar driver fåglarna högre upp i de svenska fjällen

Fåglar flyttar högre upp på bergen i takt med klimatförändringarna

Europeiska fågelarter förflyttar sig allt högre upp i bergsområden som en följd av klimatförändringarna. En ny omfattande studie visar att fåglarna i genomsnitt flyttat sig en halvmeter högre upp per år sedan millennieskiftet, ett mönster som är särskilt tydligt i de skandinaviska fjällen.

– Det här leder i flera fall till ökande konkurrens, eftersom utrymmet krymper ju högre upp fåglarna kommer, säger Joséphine Couet som forskar i ekologi vid Helsingfors universitet i Finland.

Studien, som nyligen publicerades i tidskriften Global Ecology and Biogeography, omfattar 177 fågelarter i olika europeiska bergsområden. Forskarna har undersökt hur fåglarnas häckningsmönster förändrats sedan 2001, och resultaten visar på en tydlig trend uppåt.

I de skandinaviska fjällen är förändringen mest påtaglig. Där häckar fåglarna nu i genomsnitt drygt tolv meter högre upp jämfört med för tjugo år sedan. Stenskvättan är en av arterna som utmärker sig särskilt – den häckar numera 33 meter högre upp än vid millennieskiftet.

– Vi vet ju sedan tidigare att växtligheten kryper högre upp på grund av klimatförändringarna. Nu kan vi se att det även gäller för rörliga organismer. Sannolikt försöker fåglarna följa efter sin livsmiljö så gott de kan, med föda och boplatser, förklarar Couet.

Ett överraskande fynd i studien är att fåglarnas förflyttning uppåt sker i samma takt även på bergens skuggsidor. Forskarna hade tidigare antagit att dessa något svalare områden skulle fungera som en skyddande buffertzon när temperaturen stiger, men så verkar inte vara fallet.

– Trycket av klimatförändringarna ser ut att vara konstant på alla sidor av bergen, vilket vi inte riktigt hade väntat oss. Vi ser i och för sig att fåglarna fortfarande kan häcka på lite lägre höjd där, men de drivs uppåt i samma takt som på solsidan. Det är en intressant upptäckt, säger Couet.

Studien visar dock att alla fåglar inte följer samma mönster. Vissa arter, särskilt större fåglar, flyttar i stället längre ned på bergen. Enligt Couet kan detta bero på utrymmesbrist högre upp.

– I de skandinaviska fjällen ser vi till exempel hur fjällvråken har flyttat drygt sextio meter nedåt i stället. Den behöver troligen lite större jaktmarker än den kan hitta högre upp, så då blir det en avvägning mellan behaglig temperatur och tillgång på föda.

Bergsområden är särskilt viktiga för den biologiska mångfalden eftersom de erbjuder varierande livsmiljöer och oftast är mindre exploaterade än naturområden på lägre höjd. Därför är det av stor betydelse att förstå hur bergsekosystemen påverkas av ett förändrat klimat.

Forskarna betonar att förändringarna i fåglarnas habitat kan ske oväntat snabbt för vissa arter, vilket ökar deras sårbarhet och i värsta fall kan leda till att de hotas av utrotning.

– Vi ser att biodiversiteten förändras i bergsområden och att klimatförändringarna driver fram förflyttningar. För vissa arter kan det ske väldigt fort, vilket kan göra dem mer sårbara. Det här är komplexa mönster som är viktiga att ta hänsyn till när vi sätter in bevarandeåtgärder och förvaltar naturen, säger Joséphine Couet.

Studiens resultat understryker vikten av långsiktig övervakning av fågelpopulationer i bergsområden. Genom att förstå hur olika arter reagerar på klimatförändringarna kan forskare och naturvårdare utveckla bättre strategier för att skydda hotade arter och bevara den biologiska mångfalden i dessa känsliga ekosystem.