Ljusning för skogen – men gapet till EU:s klimatmål kvarstår

Trenden med minskat kolupptag i Sveriges skog och mark har vänt. Detta är en välkommen utveckling för landets klimatarbete, men utmaningarna kvarstår och tiden är knapp för att åtgärda de långsiktiga problemen.

Efter flera år med oroväckande nedgång i de svenska skogarnas förmåga att binda koldioxid visar nya data att situationen nu förbättras. Kolsänkorna, som utgörs av skog, mark och våtmarker, har en avgörande betydelse för Sveriges möjlighet att uppnå sina klimatmål och internationella åtaganden.

Naturvårdsverkets senaste mätningar indikerar att upptaget av koldioxid i de svenska skogarna har stabiliserats och nu visar tecken på återhämtning. Detta sker efter en period då intensivt skogsbruk, skogsbränder och skadeinsekter har påverkat skogarnas hälsa negativt.

”Vi ser nu resultat av de åtgärder som vidtagits inom skogsbruket under de senaste åren. Hållbara bruksmetoder och ökade insatser för återplantering börjar ge effekt,” säger en talesperson från Skogsstyrelsen som har följt utvecklingen nära.

Men trots den positiva vändningen står Sverige inför ett betydande tidsproblem. Enligt beräkningar från klimatexperter har landet endast några få år på sig att väsentligt förbättra kolbalansen innan konsekvenserna blir kännbara för såväl industrin som privatpersoner.

Det handlar om ett komplext system där EU:s klimatregelverk spelar en avgörande roll. Inom ramen för EU:s klimatpolitik måste Sverige redovisa sin kolbalans, och underskott i denna kan leda till krav på kompensationsåtgärder inom andra sektorer – däribland transportsektorn.

Om Sverige inte lyckas vända trenden långsiktigt och bygga upp ett större kolupptag i skog och mark, kan det innebära att landets bilister tvingas bära en del av bördan genom höjda bränsleskatter eller andra styrmedel som syftar till att minska utsläppen från vägtrafiken.

”Det finns en direkt koppling mellan skogens hälsa och vad som händer vid bensinstationerna. Det är inte allmänt känt, men våra klimatåtaganden bygger på en balans där skogen förväntas ta upp en betydande del av våra totala utsläpp,” förklarar en klimatekonom vid Stockholms universitet.

Svenska skogar täcker cirka 70 procent av landets yta och utgör därmed en enorm resurs både ekonomiskt och klimatmässigt. Skogsindustrin står för cirka 10-12 procent av svensk industriproduktion och sysselsätter omkring 70 000 personer direkt eller indirekt.

Flera faktorer har bidragit till den förbättrade situationen. Skogsbolag som SCA, Sveaskog och Holmen har under press från både myndigheter och miljöorganisationer utvecklat mer hållbara metoder. Samtidigt har ett ökat fokus på biologisk mångfald och ekosystemtjänster bidragit till friskare skogar med bättre förmåga att binda koldioxid.

Ett nytt samarbete mellan Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har också lett till bättre övervakning och tidiga insatser mot skadeinsekter, särskilt granbarkborren som har orsakat omfattande skador i södra och mellersta Sverige under senare år.

”Vi behöver fortsätta det intensiva arbetet med att restaurera våtmarker, utveckla hyggesfria skogsbruksmetoder och förbättra skogsförvaltningen över hela landet. De positiva signaler vi ser nu får inte leda till att vi slappnar av,” säger en företrädare för Naturskyddsföreningen.

Utmaningen kompliceras ytterligare av klimatförändringarna. Varmare temperaturer och förändrade nederbördsmönster påverkar skogarnas tillväxt och sammansättning. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) varnar för att även om den aktuella trenden är positiv, finns det långsiktiga risker som måste hanteras.

Regeringen har aviserat att en ny strategi för kolsänkor kommer att presenteras inom kort. Denna förväntas innehålla både ekonomiska styrmedel och regleringar som syftar till att stärka de svenska skogarnas förmåga att binda koldioxid.

För den enskilde bilisten kan utvecklingen bli märkbar först om några år, men experter betonar att det ligger i allas intresse att Sveriges skog och mark återfår sin fulla potential som kolsänkor. Annars kan kostnaden för klimatomställningen bli högre och mer ojämnt fördelad än nödvändigt.