”Måste höja premierna” – så slår klimatkrisen mot din försäkring

I december 2024 fick amerikanen Richard Z Wimmel ett brev från sitt försäkringsbolag med ett oroande besked: hans hus i en branddrabbad del av Kalifornien kommer inte längre att kunna försäkras på grund av för stora risker. Hans situation är långt ifrån unik. Enligt New York Times har 1,9 miljoner amerikaner fått sina försäkringar uppsagda, och när förra vinterns omfattande bränder drabbade Kalifornien stod tusentals personer utan försäkringsskydd.

Finansinspektionen varnar nu för att liknande risker, om än i betydligt mindre skala, kan bli verklighet även i Sverige. Särskilt bostäder i områden med hög översvämningsrisk befinner sig i farozonen.

– Klimatförändringarna kommer med största sannolikhet att påverka priset på boendeförsäkringar, det ser vi tydligt, säger Emilia Högquist, hållbarhetschef på Finansinspektionen.

För ett år sedan, efter en serie artiklar i Dagens Nyheter, inledde myndigheten en granskning av hur svenskarnas försäkringsskydd påverkas av klimatförändringarna genom konfidentiella intervjuer med försäkringsbolag. Resultatet är nu klart och visar tydligt att klimatkrisen redan får konsekvenser för svenskarnas ekonomi.

Den första märkbara effekten är att försäkringspremierna stiger till följd av det allt mer extrema vädret. Globalt har försäkringskostnaderna för naturskador överstigit 100 miljarder dollar för sjätte året i rad enligt återförsäkringsbolaget Swiss Re.

Samma trend syns i Sverige. Branschorganisationen Svensk Försäkring konstaterade i en rapport från oktober förra året att naturskadorna numera ofta kostar över en miljard kronor årligen – ungefär en fördubbling jämfört med för drygt tio år sedan.

– Med en sådan ökning är det klart att man måste höja premierna. Det är också tydligt att det är just översvämningsskador som har ökat mest, säger Staffan Moberg, klimatexpert på Svensk Försäkring.

Främst är det den kraftigare nederbörden som skapar problem. Det extrema skyfallet i Gävle 2021, stormen Hans 2023 och de svåra översvämningarna i Jönköpings län 2024 utmärker sig som särskilt kostsamma händelser för svenska försäkringsbolag. Även stigande havsnivåer längs södra Sveriges kuster och högre vattenflöden i vattendrag bidrar till ökade risker.

Hittills har de stigande kostnaderna burits av hela försäkringskollektivet, men nu ser det ut att förändras, enligt Finansinspektionens granskning. Flera försäkringsbolag uppger att de överväger att differentiera premierna, inte bara på områdesnivå utan även för enskilda fastigheter. Bostäder med störst klimatrisker kan därför vänta sig de största kostnadsökningarna under de kommande åren.

Enligt Finansinspektionen kan detta på sikt leda till att ”konsumenter vars bostäder är belägna i högriskområden får kraftigt höjda försäkringspremier.” För boende i riskområden kan detta innebära en dubbel ekonomisk smäll: först kraftigt ökade försäkringskostnader – i värsta fall så höga att de avstår från att teckna försäkring – och därefter en värdeminskning på bostaden som en konsekvens av de ökade riskerna.

Trots dessa negativa konsekvenser välkomnar Finansinspektionen en sådan utveckling eftersom det kan ”bidra till att konsumenter blir mer medvetna om den naturskaderisk som deras bostäder är exponerade mot”.

– Vi behöver få en ökad medvetenhet bland konsumenterna om riskerna. Det är viktigt att bostadsägare tar reda på hur sårbara deras egna bostäder eller områden är och vilka åtgärder man kan vidta för att minska riskerna, säger Emilia Högquist.

En konkret åtgärd som både Finansinspektionen och Svensk försäkring lyfter fram är installation av backventiler. Eftersom regnvatten ofta rinner ner i svenska avloppssystem kan det vid kraftiga skyfall leda till att avloppsvatten pressas upp i bostäder. Dessa så kallade baktrycksskador står för över hälften av kostnaderna vid översvämningar och kan ofta förhindras med backventiler som stoppar avloppsvatten från att ta sig in i husen.

Enskilda husägare kan dock inte själva hantera alla risker, betonar Finansinspektionen – det krävs också bredare och mer genomgripande åtgärder för att anpassa Sverige till det förändrade klimatet. Om sådana åtgärder uteblir finns det enligt myndigheten risk att boende i särskilt sårbara områden på längre sikt får svårt att teckna försäkring överhuvudtaget. Som exempel nämns områden som hotas av stigande havsnivåer, där en snabb höjning kan ”begränsa tillgången till boendeförsäkringsskydd mot naturskador”.

Bostäder som inte kan försäkras riskerar att sjunka kraftigt i värde, eftersom hus som inte kan försäkras i dagsläget ofta inte heller kan belånas.

– Det vore allvarligt, säger Emilia Högquist.

Hon understryker dock att Sverige inte är där än – i nuläget är försäkringsskyddet för svenskarna fortfarande bra. Men hon uttrycker oro för att anpassningen till de ökande riskerna går för långsamt.

– Alla bolag lyfter detta. Samhället behöver klimatanpassas för att kunna hantera de risker vi står inför.