Ny skogspolitik väcker starka reaktioner: ”mindre socialism”

Regeringen föreslår förenklingar för svenskt skogsbruk

På tisdagen lade regeringen fram ett nytt lagförslag som syftar till att underlätta för svenska skogsägare. Ett centralt inslag i förslaget är att halvera väntetiden vid avverkningsanmälningar från sex till tre veckor.

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) menar att dagens processer kring skogsbruk hämmar skogsägares möjligheter att bruka sin mark effektivt.

”Det behövs mer frihet, inte mer socialism, i morgondagens skogspolitik”, säger Kullgren i samband med presentationen.

Ett omdiskuterat inslag i lagförslaget är att Skogsstyrelsen ska inta en mer aktiv roll i rättsprocesser genom att agera part i domstol när miljöorganisationer överklagar myndighetens beslut. Detta ska enligt regeringen avlasta enskilda skogsägare från att behöva driva juridiska processer på egen hand.

Förslaget kommer i en tid när Skogsstyrelsen nyligen larmat om en oroande utveckling i Sveriges skogar. Enligt rapportering från Dagens Nyheter har avverkningen av naturskogar fyrfaldigats under den nuvarande regeringens mandatperiod sedan 2022. I dagens takt försvinner cirka 100 fotbollsplaner oskyddad naturskog varje dygn.

Miljöpartiet är starkt kritisk till regeringens förslag. Språkröret Daniel Helldén beskriver det som ”en katastrof för svensk skog” och menar att den förkortade väntetiden framför allt gynnar skogsindustrin.

”Förlorarna är skogarna, medan pappersindustrin är vinnarna som kommer att kunna mjölka ut ännu mer. Man halverar väntetiden helt enkelt för att se till att vi inte hittar den värdefulla skog som vi har kvar”, säger Helldén.

En avgörande bakgrund till debatten är att Skogsstyrelsen enligt nuvarande system endast hinner genomföra fältbesök för knappt två procent av alla avverkningsanmälningar innan de automatiskt godkänns när väntetiden löper ut. Med den föreslagna kortare väntetiden finns farhågor att denna kontrollmöjlighet blir ännu mer begränsad.

Även Naturskyddsföreningen ställer sig kritisk till förslagen och menar att Sverige behöver mer, inte mindre, tillsyn av skogarna i en tid präglad av vad de beskriver som en pågående naturkris.

”Regeringen verkar ha lyssnat mer på skogsindustrins lobbyister än på sin egen expertmyndighet Skogsstyrelsen. Vårt naturarv förloras nu i snabb takt”, säger Naturskyddsföreningens ordförande Beatrice Rindevall.

Kritiken från miljörörelsen och oppositionen mot industrins påverkan grundar sig delvis i en nyligen publicerad maktutredning beställd av Skogsstyrelsen. I utredningen varnar forskare för att ett ”skogsindustriellt komplex” säkrar fortsatt hög avverkningsnivå genom lobbying och täta band mellan politik och näringslivet.

Samtidigt finns starkt stöd för regeringens förslag från branschhåll. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) ser positivt på förändringarna och menar att de kommer skapa ett mer rättssäkert och investeringsvänligt regelverk.

”Om förslagen genomförs får vi ett mer rättssäkert, tydligt och investeringsvänligt regelverk som stärker både skogsbruket och naturvården”, säger Paul Christensson, ordförande i LRF Skogsägarna.

Även branschorganisationen Skogsindustrierna välkomnar beskedet. Dess vd Viveka Beckeman framhåller att förslagen skapar bättre förutsättningar för svenskt skogsbruk.

”Tydligare ramar och mer förutsägbarhet gynnar ett aktivt och ansvarsfullt skogsbruk. Det bidrar också till investeringsvilja, tillväxt och jobbskapande”, säger Beckeman.

Lagförslagen bygger huvudsakligen på det första delbetänkandet från den statliga skogsutredning som leds av Göran Örlander och som presenterades i december 2024. Ytterligare förslag från utredningens slutbetänkande kommer enligt Kullgren att behandlas i en kommande skogspolitisk proposition.

Regeringens skogsutredning har tidigare mött kritik från oberoende forskare, som varnat för att biologisk mångfald och klimatnytta riskerar att underordnas målet om ökad virkesproduktion.

Utöver den halverade väntetiden för avverkningsanmälan innehåller lagförslaget flera andra förändringar. Bland annat ska en avverkningsanmälan inte längre automatiskt gälla som en anmälan för samråd enligt miljöbalken. Skogsägarens kostnader för kunskapsunderlag vid tillsyn begränsas till maximalt 3 procent av skogsfastighetens värde. Dessutom får markägare rätt att ta del av annars sekretessbelagd information om skyddade arter på sin egen mark.