Peter Alestig: Detta är kanske den bästa julklappen Romina Pourmokhtari kunde få

Den svenska klimatpolitiken har fått en oväntad vändning som kan komma att förändra landets förutsättningar att nå sina klimatmål. Naturvårdsverkets senaste statistik visar att Sverige plötsligt befinner sig tiotals miljoner ton närmare att uppfylla EU:s klimatkrav, utan att regeringen Kristersson behövt vidta några aktiva åtgärder.

Denna överraskande utveckling kan betraktas som en klimatpolitisk bomb och en tidig julklapp för både regeringen och Sveriges bilägare som fortsätter köra fossildrivna fordon. Men bakom de positiva nyheterna döljer sig också en mer problematisk aspekt av EU:s klimatpolitiska ramverk.

Statistiken avslöjar ett systemfel i hur utsläppsberäkningar och klimatmål hanteras inom EU. Den plötsliga förbättringen i Sveriges klimatbokföring beror inte på reella utsläppsminskningar eller aktiva klimatåtgärder, utan snarare på en teknisk justering i hur utsläppen beräknas.

Klimatforskare och miljöorganisationer har redan börjat granska förändringen kritiskt. Flera experter menar att detta sätter fingret på en grundläggande svaghet i EU:s klimatregelverk, där statistiska justeringar kan ge sken av framsteg utan att faktiska utsläppsminskningar har ägt rum.

”Det här illustrerar problematiken med hur vi mäter och redovisar klimatpåverkan,” säger Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen, i en kommentar. ”När statistiska förändringar plötsligt kan förbättra ett lands position så markant, måste vi fråga oss om systemet verkligen är ändamålsenligt.”

För regeringen Kristersson kommer denna statistiska förbättring lägligt. Regeringen har fått kritik från flera håll för sin klimatpolitik, där kritiker menar att man prioriterat bilismen och industrins intressen framför klimatmålen. Nu kan man peka på förbättrade siffror utan att ha behövt genomföra potentiellt impopulära åtgärder.

Samtidigt pågår en intensiv debatt om framtidens transporter i Sverige. Fossilbilisterna, som utgör en betydande väljargrupp, kan känna sig mindre pressade när Sveriges klimatbokföring plötsligt ser bättre ut. Detta skulle potentiellt kunna minska trycket på omställningen till fossilfria fordon.

EU-kommissionär Wopke Hoekstra, ansvarig för klimatfrågor, har ännu inte kommenterat den svenska situationen specifikt men har tidigare betonat vikten av transparens i medlemsländernas klimatredovisning. EU:s klimatmål om 55 procents minskning av utsläppen till 2030 jämfört med 1990 kvarstår oförändrat.

Den svenska regeringens klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) har välkomnat de nya siffrorna men samtidigt betonat att klimatarbetet måste fortsätta. ”De nya beräkningarna ger oss ett bättre utgångsläge, men utmaningen kvarstår. Vi behöver fortsatt genomföra en grön omställning som kombinerar klimatnytta med konkurrenskraft,” sa Pourmokhtari vid en pressträff.

Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger förklarar att den nya statistiken är resultatet av förbättrade mätmetoder och beräkningsmodeller. ”Vi arbetar kontinuerligt med att förfina våra metoder för att ge en så korrekt bild som möjligt av Sveriges klimatpåverkan. De nya siffrorna speglar denna utveckling,” säger han.

Oppositionspartierna har reagerat med skepsis. Miljöpartiets språkrör Per Bolund varnar för att regeringen kan använda de nya siffrorna som en ursäkt för att sänka ambitionerna i klimatpolitiken. ”Det vore djupt oroande om regeringen nu lutar sig tillbaka när vi fortfarande står inför en akut klimatkris,” säger Bolund.

För vanliga svenskar kan de nya siffrorna vara svåra att tolka. Å ena sidan kan det uppfattas som goda nyheter att Sverige närmar sig sina klimatmål, å andra sidan återstår frågan om detta verkligen representerar en faktisk förbättring av klimatsituationen.

Den absurda aspekten som denna situation belyser är hur tekniska justeringar och statistiska förändringar kan få större betydelse för ett lands klimatbokföring än verkliga åtgärder för att minska utsläppen. Det väcker frågor om huruvida EU:s klimatramverk verkligen är utformat för att driva på reella utsläppsminskningar eller om det lämnar för stort utrymme för kreativ bokföring.

Medan debatten fortsätter står en sak klar: den överraskande statistiken från Naturvårdsverket har skapat en ny spelplan för svensk klimatpolitik, med konsekvenser som kommer att märkas långt in i framtiden.