Peter Alestig: Mat är nästa geopolitiska vapen – och Putin har makten

I klimatkrisens spår hotas den globala matförsörjningen

Sommaren 2010 drabbades Ryssland av en extrem värmebölja som följdes av förödande bränder. De gula vetefälten förvandlades till aska och landets veteskörd nästan halverades. President Vladimir Putins reaktion var resolut – all export av spannmål stoppades omedelbart. Samtidigt drabbades Kanada och nordvästra Europa av extrema regnmängder som förstörde skördar som nästan var redo att bärgas.

Händelserna 2010 representerar vad forskare kallar ”multiple breadbasket failure” – ett scenario där flera av världens viktigaste jordbruksregioner drabbas av missväxt samtidigt. Det är ett av de mest fruktade klimatrelaterade hoten mot global livsmedelssäkerhet.

Konsekvenserna blev dramatiska. Matpriserna sköt i höjden världen över, med vetepriset som steg med hela 84 procent. I flera länder utbröt våldsamma protester mot de skenande priserna. I december 2010 bidrog detta till en våg av revolutioner som började i Tunisien när en man satte eld på sig själv – startskottet för vad som senare skulle kallas Arabiska våren.

Forskning visar att även om revolutionerna hade flera underliggande orsaker, spelade de dramatiskt höjda matpriserna en betydande roll för samhällsomvälvningarna som följde.

Klimatförändringarna hotar nu att orsaka fler liknande chocker mot det globala livsmedelssystemet. I Sverige märks det redan genom kraftigt stigande priser på importerade varor som kaffe, choklad och olivolja – alla påverkade av extremväder i produktionsländerna.

Sverige är särskilt sårbart för dessa störningar eftersom endast varannan tugga vi äter är producerad inom landets gränser. Trots att vårt inhemska jordbruk potentiellt kan gynnas av längre odlingssäsonger till följd av ett varmare klimat, är vi starkt beroende av import från regioner som drabbas hårt av klimatförändringar.

Medelhavsområdet, som förser stora delar av Europa med frukt och grönsaker under vintersäsongen, upplever redan nu allvarliga störningar. Financial Times rapporterar om hur extrema skyfall i vinter har slagit hårt mot jordbruket i Marocko, Spanien, Portugal och Frankrike. I Andalusien uppskattar lantbrukarorganisationen Asaja att 20 procent av all produktion har förstörts.

Samtidigt som klimatförändringarna påverkar den globala matproduktionen negativt, fortsätter världens befolkning att öka, vilket skapar ytterligare konkurrens om begränsade resurser.

I detta scenario växer Rysslands potentiella betydelse för global matförsörjning. Landet, som sträcker sig över en tiondel av jordens landyta, förväntas – likt Sverige men i mycket större skala – kunna öka sin jordbruksproduktion när klimatet blir varmare. Detta ger Ryssland en växande makt över världens matförsörjning.

Den ryska makten över matresurser har redan använts som ett geopolitiskt verktyg i kriget mot Ukraina. Ryssland har systematiskt attackerat Ukrainas jordbrukssystem och blockerat export av spannmål genom Svarta havet. I september 2024 attackerades till och med ett turkiskt fraktfartyg som transporterade vete till Egypten.

Men experter varnar för att ”matvapnet” sannolikt kommer att användas även i fredstid. Exportstopp av livsmedel kan bli ett lika kraftfullt geopolitiskt påtryckningsmedel som kontroll över energiresurser. Rysslands exportstopp 2010 motiverades visserligen med inhemska behov, men konsekvenserna visar hur sårbart det globala livsmedelssystemet är för störningar.

Händelserna 2010 understryker hur sammankopplad världen är – extremväder på en plats kan få dramatiska konsekvenser på en helt annan. Det visar också vad som står på spel om inte det internationella samfundet hittar sätt att skydda den globala matproduktionen från klimatkrisens konsekvenser.

För Sveriges del blir slutsatsen tydlig: vi måste stödja dem som producerar vår mat, både inom och utanför landets gränser, för att säkra framtida matförsörjning i en allt mer osäker värld präglad av klimatförändringarnas effekter.