Rött larm i Frankrike samtidigt som EU varnar för 3 grader

Vattennivåerna stiger dramatiskt i sydvästra Frankrike där stormen Nils har slagit till med förödande kraft. Med vindbyar på upp till 42 meter per sekund har situationen förvärrats i en region som redan lidit av veckor med ihållande regn.

Markerna i området har nått en mättnadsnivå som inte observerats sedan 1959. Konsekvenserna är allvarliga: även små nederbördsmängder får nu floderna Garonne, Maine och Loire att svämma över, vilket leder till omfattande översvämningar i flera kommuner.

En ny attributionsstudie från forskarnätverket ClimaMeter bekräftar att stormens intensitet inte är en slumpmässig händelse. Analysen visar att klimatförändringarna har gjort stormar som Nils upp till 10 procent blötare och vindarna upp till 5 procent kraftigare i de drabbade områdena jämfört med förindustriell tid.

Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI, förklarar att de extrema vattenmängderna är en logisk konsekvens av en varmare värld.

”I dagsläget ligger den globala uppvärmningen på cirka 1,4 grader, men vid 3 grader skulle riskerna öka markant. Då kommer luftmassorna som kommer in från Atlanten att kunna vara ännu varmare och därmed ha tagit upp mer vattenånga som kan falla ur som nederbörd,” säger Kjellström.

Han understryker också att det rådande vädermönstret utgör en särskilt allvarlig riskfaktor:

”Vid långvariga situationer med likartat väder kan det bli väldigt problematiskt. Om vi har ett läge som nu, med ett envist högtryck här uppe i norr och lågtryck som står på kö in mot Sydeuropa, så kommer det i ett 3-gradersklimat att kunna ge ännu kraftigare regn och översvämningar där.”

Frankrikes miljöminister Monique Barbut besökte nyligen det hårt drabbade Gironde-området. ”Morgondagen är redan här,” sade hon till tv-kanalen LCI. För att underlätta för de drabbade har regeringen beslutat att utlysa undantagstillstånd, vilket kommer att påskynda hanteringen av försäkringsärenden.

Frankrike står inte ensamt i denna kris. Förra veckan omkom minst 16 personer i Portugal och Spanien när stormen Nils drog fram över Iberiska halvön, och tusentals människor tvingades lämna sina hem. I Spanien beskrivs Nils som den sjätte stormen på bara tre veckor – ett tecken på ett allt mer oförutsägbart och extremt klimat.

Parallellt med denna katastrof har EU:s vetenskapliga klimatråd (ESABCC) publicerat en alarmerande rapport som visar att Europa värms upp dubbelt så snabbt som det globala genomsnittet. Rapporten konstaterar att nuvarande åtgärder är otillräckliga och rekommenderar att EU:s medlemsländer bör planera utifrån ett scenario där den globala uppvärmningen når mellan 2,8 och 3,3 grader vid sekelskiftet.

Denna rekommendation innebär ett betydande skifte i strategi, då det tidigare funnits ett starkt fokus på Parisavtalets mål att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Enligt rådet är det inte längre en säker strategi att enbart förlita sig på detta mål när det gäller att skydda samhällsviktiga funktioner.

Gabriele Messori, professor i meteorologi vid Uppsala universitet, anser att den nya rekommendationen är rimlig utifrån försiktighetsprincipen. Han påpekar att anpassning av infrastruktur är tidskrävande, och att det därför vore oansvarigt att basera planeringen på alltför optimistiska beräkningar.

”Man kan resonera att detta kostar pengar och tycka att det är osannolikt att ens hus kommer att drabbas av en brand, men det är inte nödvändigtvis klokt att inte ha någon brandförsäkring. I klimatets fall vet vi dessutom att en brand kommer, vi vet bara inte hur stor den kommer att bli,” förklarar Messori.

Kostnaderna för klimatförändringarnas effekter är redan betydande. Extremväder orsakar nu skador på infrastruktur för i genomsnitt 45 miljarder euro per år inom EU. Under sommaren 2025 beräknades över 24 000 dödsfall i Europa ha orsakats av extremhetta, och under samma år brann över en miljon hektar skog i EU – tre gånger mer än långtidsgenomsnittet.

De senaste fem åren har medeltemperaturen i Europa legat cirka 2,4 grader över förindustriell nivå, vilket understryker regionens särskilda sårbarhet. Endast en fjärdedel av de ekonomiska förlusterna från klimatrelaterade extremväder täcks idag av försäkringar, och skadorna inom det europeiska jordbruket uppgår redan till 28 miljarder euro årligen.

Medan de akuta räddningsinsatserna fortsätter i sydvästra Frankrike, blir händelserna en påminnelse om de långsiktiga utmaningar som Europa står inför i en värld där klimatförändringarnas effekter blir allt mer kännbara och kostsamma.