Den europeiska kommissionen presenterade på tisdagen ett betydande policyskifte som möjliggör försäljning av nya bilar med förbränningsmotorer även efter 2035, trots det tidigare planerade totalförbudet. Enligt förslaget kommer fordon med förbränningsmotorer att kunna säljas under specifika villkor, vilket markerar en omsvängning i EU:s klimatstrategi för transportsektorn.
Sveriges klimatminister Romina Pourmokhtari kommenterade förslaget i ett uttalande till Dagens Nyheter med att betona vikten av stabila och förutsägbara regler för näringslivet. ”För att ställa om och stärka sin konkurrenskraft behöver våra företag stabila, långsiktiga och förutsägbara regler – inte ryckighet och kryphål. De företag som tagit ledningen i omställningen ska belönas för sin innovationskraft, inte straffas för att de gått före,” förklarade Pourmokhtari.
Klimatministern uttryckte ett försiktigt stöd för förslaget, men med vissa förbehåll: ”Rätt utformat kan detta ge en skjuts till elektrifieringen och till den svenska industrin. Det är därför positivt att man inte avskaffar förbudet utan sätter ett 90-procentigt mål med krav på kompensation.”
Denna förändring i EU:s policy kommer efter intensiv lobbying från flera europeiska biltillverkare och medlemsländer, främst Tyskland, som har uttryckt oro över omställningens hastighet och de ekonomiska konsekvenserna för bilindustrin. Kritiker har argumenterat att europeiska tillverkare riskerar att förlora konkurrenskraft mot asiatiska företag som kommit längre i utvecklingen av elbilar.
Åsa Westlund, riksdagsledamot för Socialdemokraterna, ställer sig dock kritisk till förslaget och ifrågasätter argumenten om att europeiska biltillverkare inte skulle kunna hålla jämna steg i den gröna omställningen eller att konsumenter skulle vara motvilliga till elbilar.
”Vi har biltillverkare i Sverige till exempel Volvo Cars och Polestar som ligger i framkanten, som har velat tillverka elbilar och som vill att EU håller fast vid den här lagen. Jag förstår inte varför Sverige tycker det är bra att deras konkurrenter i Europa får igenom den här förändringen,” sade Westlund.
Det nya förslaget representerar en betydande förändring från den ursprungliga planen som EU-kommissionen lade fram 2021, vilken syftade till att fasa ut alla nya bilar med förbränningsmotorer till 2035. Detta skulle varit ett avgörande steg för att nå EU:s klimatmål om klimatneutralitet till 2050.
Den modifierade planen innehåller nu ett 90-procentsmål för utsläppsminskningar istället för ett totalt förbud, tillsammans med kompensationskrav för de återstående utsläppen. Detta innebär att biltillverkare som fortsätter att sälja fordon med förbränningsmotorer efter 2035 måste vidta åtgärder för att neutralisera utsläppen, exempelvis genom investeringar i förnybar energi eller koldioxidinfångning.
Branschexperter menar att detta beslut kan få långtgående konsekvenser för Europas fordonsindustri. Medan vissa tillverkare som Volkswagen och Stellantis välkomnar flexibiliteten, har andra som Volvo Cars uttryckt besvikelse eftersom de redan investerat kraftigt i elektrifieringsstrategier baserade på det ursprungliga totalförbudet.
Förslaget kommer nu att diskuteras av EU-parlamentet och medlemsländerna innan ett slutgiltigt beslut fattas. Miljöorganisationer har redan uttryckt stark kritik och menar att denna förändring underminerar EU:s klimatambitioner och skapar osäkerhet för industrin som redan påbörjat omställningen.
För Sveriges del kan beslutet ha blandade effekter. Å ena sidan gynnas svenska biltillverkare som Volvo Cars, vilka redan är långt framme i elektrifieringsprocessen, av strikta regler som tvingar konkurrenter till samma omställning. Å andra sidan kan en mer flexibel approach ge andrum för underleverantörer i svensk industri som fortfarande är beroende av den traditionella fordonsindustrin.
Kommissionens förslag återspeglar den svåra balansgången mellan klimatambitioner och industriell konkurrenskraft som EU står inför i sin strävan att leda den globala gröna omställningen.
19 kommentarer
Vad innebär egentligen ”specifika villkor” för detta nya förslag? Det skulle vara intressant att se hur de formuleras i detalj.
Det är nyttan med att följa debatten närmare i framtiden.
Vad har detta höll med kompensationskrav? Det verkar vara ett komplicerat system. Kan det verkligen fungera?
Kompensationer kan vara ett sätt att skjuta problem framför sig, vilket inte är hållbart.
Det är lite förvirrande att EU ändrar sin policy så plötsligt, speciellt efter tidigare löften. Vad har egentligen pressat dem att ändra sig?
Att infiltrerade lobbyister inom branschen.
För mig låter det som att det här bara är ett sätt att möta motstånd inom EU, inte ett riktigt steg framåt för klimatet. Det är synd att vi inte får ett tydligare förbud.
Jag förstår frustrationen, men ändå kan det här vara ett bättre alternativ än ingen reglering alls.
Det här är en viktigt fråga, men jag hoppas på att de kommer att hålla sig till det ursprungliga målet för 2035. Annars riskerar allt att bli fördröjt.
Om det 90-procentiga målet redan är uppnådd, skulle det inte vara bättre att förstärka universellektrifieringen genom statliga incitament?
Absolut, det skulle kanske vara mer effektivt.
Det här beslutet kan ju faktiskt stimulera efterfrågan på vissa mineraler och energi. Hur skulle det påverka branschen på lång sikt?
Förmodligen kommer det att göra investeringar i råvarubergverk mer attraktiva.
Den här utvecklingen är tomma ord. Vi behöver mer konkreta åtgärder, inte tillfälliga kompromisser.
Det är svårt att varit fullständigt optimistisk när man läser om detta.
Det är positivt att klimatministern betonar stabila regler. Hur hjälper det svenska företag som redan investerat i omställningen?
Det skulle vara intressant att höra hur de anställda och ledningen i dessa företag ser på förslaget.
Det här skiftet i klimatpolitiken verkar vara ett stort nederlag för företag som satsat på en snabb övergång till elbilar. Hur kommer detta påverka investeringar i förnybar energi?
Ja, det är en viktigt fråga. En del kanske kommer att tveka med att investera i utsläppsneutrala lösningar nu.