Världsledare samlas i Belém för kritiska klimatförhandlingar

I den brasilianska staden Belém pågår just nu intensiva förhandlingar när världens ledare försöker enas om en global strategi för utfasning av fossila bränslen. President Luiz Inácio Lula da Silva har tagit på sig rollen som värd och pådrivare under klimatmötet COP30, som nu går in i sitt slutskede.

Klimattoppmötet i Belém representerar en kritisk punkt i de internationella ansträngningarna att bekämpa klimatförändringarna. Efter flera års diskussioner och delvis misslyckade förhandlingar vid tidigare COP-möten står världen nu inför ett avgörande ögonblick där konkreta handlingsplaner måste fastställas.

President Lula har sedan sitt återinträde på den politiska scenen positionerat Brasilien som en central aktör i klimatfrågan, vilket markerar en tydlig förändring från föregångaren Jair Bolsonaros mer klimatskeptiska hållning. Under Lulas ledning har Brasilien lovat att kraftigt minska avskogningen i Amazonas, en fråga som har särskild betydelse eftersom regnskogen fungerar som en av planetens viktigaste kolsänkor.

Den brasilianska regnskogen spelar en avgörande roll för att motverka klimatförändringar. Amazonas absorberar årligen miljontals ton koldioxid och är hemvist för omkring 10 procent av världens kända arter. Under Bolsonaros tid som president ökade avskogningen drastiskt, vilket ledde till internationell kritik och oro för ”tipping points” – punkter där regnskogen inte längre kan återhämta sig.

Förhandlingarna i Belém fokuserar främst på hur världen ska fasa ut fossila bränslen som kol, olja och gas. Trots att Parisavtalet från 2015 satte målet att begränsa den globala uppvärmningen till väl under 2 grader, helst 1,5 grader Celsius, har få länder presenterat tillräckligt ambitiösa planer för att nå detta mål.

Industriländer och utvecklingsländer står ofta på olika sidor i dessa förhandlingar. Medan rika länder trycker på för snabba utsläppsminskningar, argumenterar utvecklingsländer för rätten till ekonomisk tillväxt och behovet av finansiellt stöd för att genomföra en grön omställning. Denna spänning präglar diskussionerna i Belém, där Lula försöker balansera Brasiliens egna ekonomiska intressen med landets nya roll som klimatledare.

En överraskande dimension i årets klimatmöte är den uppmärksamhet som Sveriges paviljong har fått i brasilianska medier. Den svenska närvaron har blivit en riksnyhet i Brasilien, vilket speglar det ökade intresset för nordiska klimatlösningar och hållbara innovationer. Sverige har länge setts som en föregångare inom grön teknologi och förnybar energi, områden där Brasilien nu visar ökat intresse för samarbete.

Svenska företag inom sektorer som förnybar energi, hållbart skogsbruk och elfordon ser Brasilien som en växande marknad. Samtidigt ser brasilianska aktörer mot Sverige för expertis inom cirkulär ekonomi och koldioxidneutrala industriprocesser. Denna växande bilateral relation har blivit särskilt synlig under COP30, där den svenska paviljongen fungerar som en plattform för kunskapsutbyte och potentiella partnerskap.

Klimatmötets slutskede kommer att avgöra om världens ledare kan enas om en konkret tidsplan för utfasning av fossila bränslen. Resultatet av förhandlingarna kommer att ha långtgående konsekvenser för den globala ekonomin, energisektorn och internationella relationer under kommande årtionden.

För Brasilien utgör värdskapet för COP30 en möjlighet att återta en position som global miljöledare efter år av tillbakagång under tidigare administration. President Lula har mycket att vinna på ett framgångsrikt möte, både diplomatiskt och politiskt.

De kommande dagarna kommer att visa om den politiska viljan är tillräckligt stark för att överbrygga de djupa meningsskiljaktigheter som har präglat internationella klimatförhandlingar under det senaste decenniet. Med klimatförändringarnas effekter allt mer påtagliga världen över, från extrema värmeböljor till historiska översvämningar, har aldrig trycket på att leverera konkreta resultat varit högre.