Susanne Nyström: Så drabbades SD-toppen av partiets egen klimatpolitik

Det blev en dyrköpt erfarenhet för Sverigedemokraternas klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen när han beslutade sig för att köpa en laddhybrid. För sitt fordon har han fått betala priset för partiets egna klimatpolitik, en ironisk vändning som sätter strålkastarljuset på konsekvenserna av de beslut som partiet varit med om att driva igenom.

Kinnunen, som har en framträdande roll i SD:s miljö- och klimatpolitiska arbete, beskriver hur hans köp av en laddhybrid blev betydligt dyrare än förväntat. Bilen, som under normala omständigheter skulle ha kvalificerat för en klimatbonus, omfattades inte längre av stödet efter de politiska förändringar som genomförts med stöd från hans eget parti.

De senaste årens förändringar i klimatbonussystemet har varit en del av den borgerliga regeringens politik, där Sverigedemokraterna spelat en avgörande roll som samarbetsparti. Klimatbonusen, som tidigare uppmuntrade konsumenter att välja mer miljövänliga fordon genom ekonomiska incitament, har gradvis fasats ut och omformats under den nuvarande mandatperioden.

Experter på transportområdet pekar på att förändringarna i bonussystemet redan har haft märkbara effekter på nybilsförsäljningen. Statistik från Bil Sweden visar att andelen laddbara bilar i nybilsregistreringen har minskat sedan stöden reducerades, vilket går emot den europeiska trenden där elektrifierade fordon fortsätter att öka sin marknadsandel.

”Det är en intressant paradox att se hur politiker som aktivt arbetat för att minska klimatincitamenten nu själva får känna på konsekvenserna av dessa beslut”, säger Maria Andersson, transportanalytiker vid Stockholms universitet. Hon tillägger att detta exemplifierar den direkta kopplingen mellan politiska beslut och vardagsekonomi för vanliga konsumenter.

För bilindustrin har de politiska svängningarna skapat utmaningar. Flera tillverkare har investerat miljardbelopp i omställningen mot elektrifierade fordon, delvis baserat på förväntningar om fortsatta statliga stöd. När dessa stöd minskar eller försvinner helt skapas en osäkerhet på marknaden som påverkar både konsumenter och producenter.

Sverigedemokraternas klimatpolitik har länge präglats av en skeptisk hållning till vad partiet beskriver som ”symbolåtgärder”. Partiet har i stället förespråkat teknologineutralitet och kritiserat vad de kallar för dyra och ineffektiva klimatsatsningar. Denna position har lett till att SD i flera omröstningar stött nedskärningar i olika klimatstöd, inklusive det bonussystem som skulle ha gynnat Kinnunens bilköp.

I den bredare politiska debatten används nu Kinnunens situation som ett exempel på klimatpolitikens konkreta konsekvenser. Kritiker från miljörörelsen och oppositionspartier menar att händelsen belyser dubbelmoralen i SD:s klimatpolitiska ställningstaganden, medan försvarare pekar på att just denna typ av statliga subventioner är vad partiet ideologiskt motsätter sig.

Bilmarknaden står inför fortsatta förändringar under kommande år. EU:s skärpta koldioxidkrav för fordonstillverkare driver på elektrifieringen, samtidigt som den svenska politiken för transportomställningen genomgår justeringar. Analytiker förutspår att prisbilden för laddbara fordon kommer att fortsätta påverkas av politiska beslut, både på nationell och europeisk nivå.

För konsumenter skapar den föränderliga politiken en osäkerhet vid bilköp. Många bilköpare uttrycker frustration över de snabba förändringarna i regelverken, vilket försvårar långsiktig planering. Samtidigt fortsätter utbyggnaden av laddinfrastruktur i landet, om än i varierad takt beroende på geografiska skillnader.

Kinnunens erfarenhet illustrerar en grundläggande aspekt av politiskt beslutsfattande: även de som formar politiken påverkas av dess konsekvenser. När klimatpolitiken går från abstrakta diskussioner till konkreta ekonomiska realiteter blir effekterna påtagliga för alla – även för de politiker som varit med om att utforma dem.