Sverige tappar ytterligare på klimatrankning

Efter tre år av dalande resultat har Sverige nu fallit åtta placeringar i den internationella klimatindexrankingen, vilket placerar landet bakom nationer som Chile och Litauen. Denna nedgång kan direkt kopplas till de klimatpolitiska förändringar som genomförts under Ulf Kristerssons regering.

Sedan regeringsskiftet 2022 har flera uppmärksammade beslut fattats som påverkat Sveriges tidigare starka position inom klimatområdet. Bland annat har nedskärningar inom miljöbudgeten, återinförda skattelättnader för fossila bränslen och minskade investeringar i förnybar energi bidragit till landets försämrade ranking.

Enligt rapporten, som sammanställs årligen av internationella miljöorganisationer, har Sveriges ambitiösa klimatmål kvarstått på papperet, men implementeringen och de konkreta åtgärderna har försvagats avsevärt. Detta har resulterat i att länder som tidigare legat efter Sverige nu passerat i rankingen.

”Det är anmärkningsvärt att se ett land som länge betraktats som en föregångare inom klimatpolitik tappa mark så snabbt,” säger miljöanalytikern Maria Bergström, som följt utvecklingen noga. ”Särskilt oroande är att detta sker i en tid då klimatkrisen kräver accelererande åtgärder, inte reträtt.”

Chile, som nu rankas högre än Sverige, har under samma period infört omfattande reformer inom sin energisektor och ökat investeringar i solkraft dramatiskt. Landet har också presenterat en av världens mest ambitiösa utfasningsplaner för kolkraft.

Litauen har å sin sida genomfört betydande förbättringar inom energieffektivisering och kraftigt ökat andelen förnybar energi i sin energimix, delvis som ett svar på geopolitiska spänningar och behovet av energioberoende.

Men det är ett annat land som står för den mest dramatiska förändringen i årets ranking. Utan att nämnas vid namn i originalartikeln har detta land gjort ett exceptionellt ras nedåt på listan, vilket väckt stor uppmärksamhet bland klimatexperter världen över.

”När stora ekonomier och tidigare klimatledare backar från sina åtaganden sänder det farliga signaler till resten av världen,” förklarar Johanna Nylander, klimatstrateg vid Stockholms miljöinstitut. ”Det skapar ett legitimitetsunderskott för andra länder att också dra tillbaka sina klimatambitioner.”

På COP-mötet i Belém, Brasilien, där de senaste klimatresultaten presenterades, uttryckte flera delegater oro över att tidigare föregångsländer nu tappar mark. Detta sker samtidigt som nya rapporter från FN:s klimatpanel IPCC visar att världen är långt ifrån att nå Parisavtalets mål.

Sveriges miljö- och klimatminister har kommenterat rankingen och menar att regeringen fortsatt är engagerad i klimatfrågan, men att man valt en annan väg som fokuserar mer på teknikutveckling och marknadslösningar snarare än regleringar och subventioner.

Kritiker påpekar dock att denna omsvängning sammanfaller med en period då Sveriges koldioxidutsläpp börjat öka igen efter många års nedgång, och att investeringar i fossila projekt godkänts i större utsträckning.

Rankingen väger in faktorer som utsläppsminskningar, förnybar energiutveckling, energieffektivitet samt klimatpolitik och har blivit ett allt viktigare verktyg för att bedöma länders faktiska klimatprestanda bortom retoriska löften.

För Sveriges del innebär raset i rankingen en utmaning för landets tidigare självbild som klimatpionjär. Företrädare för näringslivet uttrycker oro över att landets försämrade klimatrykte kan påverka investeringsklimatet negativt, särskilt inom gröna sektorer.

”Svenska företag har positionerat sig som ledare inom hållbarhet och grön teknik. När politiken inte längre stödjer denna riktning riskerar vi att förlora konkurrenskraft,” säger Karin Lundberg från Hållbart Näringsliv.

Medan debatten fortsätter om Sveriges klimatpolitiska vägval, pekar experter på att tiden för att vända den globala uppvärmningstrenden krymper. Enligt den senaste forskningen har världen mindre än ett årtionde på sig att drastiskt minska utsläppen för att undvika de värsta klimateffekterna.