Urfolk protesterar vid toppmötet: ”Känner av klimatförändringarna i huden”

Under måndagen samlades tusentals representanter från olika urfolksgrupper i Belém, Brasilien, för att genomföra en omfattande protestmarsch i samband med FN:s klimatmöte COP30. Demonstrationen riktade skarp kritik mot hur beslutsfattare fortsätter att ignorera urfolkens rättigheter och kunskaper när det gäller skyddet av Amazonas regnskog.

”Politikerna pratar över huvudet på oss,” säger Roque Wai Wái, 33, som tillhör urfolket Wai Wái, till reportrar på plats. ”Vi har levt i harmoni med skogen i generationer, men våra röster blir systematiskt tystade när beslut fattas om våra marker.”

Protestmarschen sträckte sig genom centrala Belém, värdstaden för årets klimatkonferens, där deltagare från mer än 190 länder samlats för att diskutera klimatåtgärder. Urfolksrepresentanterna bar traditionella kläder och färgglada huvudbonader, samtidigt som de höll upp banderoller med budskap om skogsskydd och urfolksrättigheter.

Amazonas regnskog, som sträcker sig över nio länder men till största delen ligger i Brasilien, står inför allvarliga hot från avskogning, illegal gruvdrift och expanderande jordbruk. Bara under 2023 försvann över 800 000 hektar skog i brasilianska Amazonas, trots president Lula da Silvas löften om att stoppa avskogningen.

Puyr Tembé, en ledare från Tembé-folket, förklarade under marschen att urfolken har nyckelkunskaper som behövs i klimatkampen. ”Vi har bevarat dessa ekosystem i tusentals år. Våra metoder för förvaltning av skogen kan faktiskt lösa många av de problem som vetenskapen nu försöker hantera, men vi blir sällan inbjudna till samtalen på ett meningsfullt sätt.”

Klimatförändringarnas effekter är redan kännbara för många urfolkssamhällen i Amazonas. Under 2023 upplevde regionen den värsta torkan på 40 år, vilket ledde till uttorkade floder, minskade fiskbestånd och svårigheter att odla traditionella grödor.

”När floderna torkar ut förlorar vi inte bara vår huvudsakliga transportväg utan också vår huvudsakliga proteinkälla,” säger Maria Leusa Munduruku, en framstående urfolksledare. ”Detta är inte längre en fråga om framtida hot – det handlar om vår överlevnad här och nu.”

Protesterna sker i ett politiskt laddat sammanhang. Brasilien har under president Lula da Silva lovat att återuppta skyddet av regnskogen efter den dramatiska ökningen av avskogning under föregångaren Jair Bolsonaro. Urfolksrepresentanter uttrycker dock frustration över att framstegen går för långsamt och att ekonomiska intressen fortfarande prioriteras över miljöhänsyn.

”Vi ser fortfarande hur nya lagförslag hotar våra territorier, och hur gruvföretag får tillstånd att verka i känsliga områden,” säger Dinamam Tuxá från APIB, Brasiliens ursprungsfolks artikulationsorganisation. ”Löftena från politikerna måste följas av konkreta åtgärder.”

Under klimatmötet har flera länder lovat ekonomiskt stöd till bevarandet av Amazonas, men urfolksrepresentanter kräver att dessa medel ska nå deras samhällen direkt, utan att fastna i byråkratiska processer eller försvinna i korruption.

Samordnaren för urfolksdelegationen vid COP30, Sônia Guajajara, som också är Brasiliens minister för urfolksfrågor, befinner sig i en komplex position där hon måste balansera regeringens ståndpunkter med urfolkens krav.

”Det finns en grundläggande motsättning mellan den ekonomiska modell som dominerar världen och det skydd av naturen som krävs för att hantera klimatkrisen,” säger Guajajara. ”Urfolkens kunskaper och traditioner erbjuder alternativ som borde integreras i alla klimatåtgärder.”

Protesterna väntas fortsätta under hela klimatkonferensens två veckor, med flera planerade aktioner och parallella forum där urfolk kan dela sina perspektiv och lösningar.

Enligt FN:s klimatpanel spelar urfolk en avgörande roll för att bevara den biologiska mångfalden, och territorier som förvaltas av urfolk har visat sig ha lägre avskogningstakt än andra områden. Trots detta fortsätter många urfolksrepresentanter att mötas av hot och våld när de försvarar sina marker. Bara i Brasilien dokumenterades över 200 mord på miljö- och landrättsförsvarare under de senaste fem åren.