3 000-årig gravkammare öppnas för allmänheten

Efter tio års intensivt arbete har den magnifika gravkammaren tillhörande farao Amenhotep III åter öppnats för allmänheten i Konungarnas dal i södra Egypten. Restaureringsprojektet, som letts av Unesco, har involverat över 260 experter som minutiöst återställt gravkammarens unika väggmålningar och artefakter.

Under lördagens pressvisning kunde besökare för första gången på ett decennium beskåda de exceptionellt välbevarade väggmålningarna som pryder den enorma gravkammaren. Särskilt anmärkningsvärt är användningen av ljusblå pigment, något som gör målningarna till vad experter beskriver som ”de mest utsökta exemplen” från Egyptens artonde dynasti.

Ett av de mest imponerande föremålen i kammaren är sarkofagens kolossala lock, som på grund av sin enorma vikt klarat sig undan plundrare genom århundradena. Till skillnad från många andra artefakter från graven har locket förblivit på sin ursprungliga plats sedan faraons begravning för nästan 3 400 år sedan.

Gravkammarens historia som arkeologisk plats började 1799 under Napoleons invasion av Egypten, då den första dokumenterade utforskningen genomfördes. Under 1800-talet följde omfattande franska och brittiska utgrävningar som resulterade i att betydande delar av gravens innehåll transporterades till västerländska museer.

”Detta representerar ett viktigt kapitel i den egyptiska arkeologins historia, men också ett problematiskt sådant,” förklarar Dr. Mohammed Hassan, egyptisk arkeolog som arbetat med restaureringsprojektet. ”Många av de mest värdefulla artefakterna från Amenhotep III:s grav finns idag utspridda på museer som Louvren i Paris, Metropolitan Museum i New York och Highclere Castle i England.”

Amenhotep III:s mumie finns dock inte i gravkammaren utan förvaras på Nationalmuseet för egyptisk civilisation i Kairo, där den utgör en central del av museets samling av kungliga mumier.

Farao Amenhotep III anses vara en av de mest betydelsefulla härskarna under det Nya riket. Han tillträdde tronen redan som tonåring och regerade i närmare fyra decennier, från cirka 1390 till 1350 f.Kr. Hans regeringstid beskrivs av historiker som en period av exceptionellt välstånd, politisk stabilitet och konstnärligt blomstrande.

”Under Amenhotep III:s styre upplevde Egypten en kulturell guldålder,” berättar Dr. Fatima el-Sayed, egyptolog vid Kairos universitet. ”Han var känd för sina ambitiösa byggprojekt, diplomatiska förbindelser med andra stormakter i regionen, och för att ha samlat stora rikedomar genom handel. Allt detta återspeglas i den praktfulla gravkammarens utsmyckningar.”

Restaureringsarbetet har innefattat noggrann rengöring av väggmålningarna, stabilisering av strukturer och installation av moderna bevarandesystem som ska skydda gravkammaren från framtida förfall. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt att kontrollera luftfuktighet och temperatur för att förhindra skador orsakade av den ökande turismen.

Egyptiska myndigheter hoppas att öppnandet av Amenhotep III:s gravkammare ska bidra till att återuppliva landets turistindustri, som drabbats hårt av politisk instabilitet och pandemin. Konungarnas dal, där över 60 kungliga gravar har upptäckts, är ett av Egyptens mest besökta arkeologiska områden och ett UNESCO-världsarv.

”Återöppnandet av denna unika gravkammare representerar inte bara ett betydande arkeologiskt ögonblick utan också en möjlighet att visa världen att Egypten fortsätter att ta hand om och värdesätta sitt enastående kulturarv,” säger Ahmed Rabie, talesperson för Egyptens turistmyndighet.

För besökare till Konungarnas dal erbjuder den nyrenoverade gravkammaren en sällsynt inblick i den konstnärliga och religiösa värld som omgav de egyptiska faraonerna. De detaljrika väggmålningarna skildrar scener från ”De dödas bok” och illustrerar faraons resa genom dödsriket – en visuell berättelse om livet efter döden som stod i centrum för den forntida egyptiska trosuppfattningen.