Adam Olenius lyckas med det alla drömmer om

Efter två decennier med indierockbandet Shout Out Louds tar sångaren Adam Olenius steget ut som soloartist. Med albumet ”4 life” gör han vid 48 års ålder sin solodebut – och det på svenska.

Skivan kommer fyra år efter Shout Out Louds senaste album ”House” och representerar ett markant stilskifte för Olenius. Medan hans huvudband sedan tidigt 2000-tal har levererat indierock med internationell prägel – komplett med USA-turnéer och framträdanden hos David Letterman och Jay Leno – tar soloprojektet en annan riktning.

För sin solodebut har Olenius samarbetat med Anders Stenberg från Deportees som producent. Resultatet är en ljudbild som är omfamnande, mjuk och storslagen – ett ljudlandskap som tycks designat för att förstärka den manliga känslighet som genomsyrar både röst och texter.

Trummisen Lars Skoglund från jazzvärlden levererar ett elegant komp, medan jazzmusikerna Jonas Kullhammar och Goran Kajfes bidrar med sina respektive instrument där det behövs. Trots dessa jazzinfluenser är produktionen djupt rotad i klassisk svensk poptradition med tydliga ekon av artister som Ratata, Eldkvarn och Freda’. Ljudbilden framkallar en nostalgisk känsla av svensk popradio från en svunnen tid.

Albumets titel ”4 Life” har en personlig koppling – namnet kommer från ett blandband Olenius en gång spelade in till en flicka han var förälskad i under gymnasietiden. Denna nostalgiska referens speglar väl albumets tematik som rör sig i ett landskap av sårbarhet och medelåldersreflektioner.

Texterna på albumet balanserar på ett intressant sätt mellan då och nu. Det är ofta oklart om relationerna och situationerna Olenius beskriver utspelar sig i nutid eller om de tillhör den tonårstid som musiken anspelar på. Genom texterna framträder bilden av en man som närmar sig femtio, med barn och ett liv präglat av turnéer, som nu stannar upp och funderar över livets vägval.

Inför solodebuten har Olenius under de senaste åren förfinat sitt låtskrivande på svenska genom att skriva material för andra artister, bland annat Miriam Bryant, Kerstin Ljungström och Thomas Stenström. Denna erfarenhet märks i den säkerhet med vilken han nu hanterar det svenska språket i sina egna låtar.

På ytan kan albumets teman och uttryck framstå som banala, men det är här Olenius verkliga styrka ligger. Han lyckas skapa en stark identifikation hos lyssnaren – inte nödvändigtvis genom gemensamma livserfarenheter utan genom popmusikens inneboende förmåga att beröra på ett universellt plan.

En av albumets mest framträdande låtar är ”Ändra mina tankar”, som exemplifierar Olenius förmåga att kombinera personliga reflektioner med melodisk popmusik i den svenska traditionen.

Solodebuten framstår på många sätt som ett modigt steg från en artist som tidigare främst verkat i en internationell kontext med engelskspråkig musik. Med ”4 life” visar Adam Olenius en annan sida av sitt konstnärskap – mer personlig, mer sårbar och mer förankrad i en svensk musiktradition. Det är på samma gång både ett överraskande och förväntat nästa kapitel för en artist vars musikaliska resa nu sträcker sig över två decennier.