Anders Svensson: Nu får man säga avokados, sambos och containers

Svenska Akademiens ordlista (SAOL) har nu uppdaterats med en rad nya ord som speglar samhällsutvecklingen och förändrade språkvanor. Bland nykomlingarna i den senaste utgåvan finns ord som ”woke”, ”vego” och ”killgissa” – termer som på senare år fått starkt fäste i det svenska språkbruket.

Ordlistan, som länge fungerat som riktmärke för korrekt svenska, anpassar sig kontinuerligt efter hur språket faktiskt används i samhället. Den nya revideringen visar tydligt hur både låneord från engelskan och nybildningar inom det svenska språket får officiellt erkännande.

Termen ”woke”, som ursprungligen kommer från amerikansk engelska, syftar på en medvetenhet om sociala orättvisor och diskriminering. Ordet har på senare år blivit allt vanligare i svenska sammanhang, särskilt i diskussioner om identitetspolitik och social rättvisa.

”Vego” är en förkortning av vegetarian eller vegetarisk och har länge använts i vardagligt tal, men får nu sin plats i ordlistan. Detta återspeglar det växande intresset för växtbaserad kost i det svenska samhället.

Det nybildade ordet ”killgissa” beskriver företeelsen att män uttalar sig tvärsäkert om saker de egentligen inte har kunskap om. Ordets introduktion i SAOL visar hur den svenska språkutvecklingen också påverkas av samhällsdebatter kring genus och jämställdhet.

Enligt Anders Svensson på Språktidningen finns det ytterligare en viktig förändring i den nya upplagan. Synen på s-plural, alltså när engelska lånord behåller sin ursprungliga pluralform med -s istället för att följa svenska böjningsmönster, har blivit mer tillåtande.

Detta är en betydelsefull utveckling eftersom många engelska lånord tidigare tvingats in i svenska böjningsmönster trots att språkbrukare ofta föredragit den engelska pluralformen. Exempel på detta kan vara ord som ”app”, där både ”appar” och ”apps” nu accepteras som korrekta pluralformer.

Svenska Akademien, som grundades 1786 av Gustav III, har till uppgift att främja det svenska språket och litteraturen. SAOL utgör ett av deras viktigaste verktyg för att dokumentera och normera det svenska språket, och den första upplagan publicerades redan 1874.

Ordlistans uppdateringar speglar alltid bredare samhällstrender och teknisk utveckling. Under tidigare decennier har ord relaterade till internet, sociala medier och digital teknik gjort entré i ordlistan. Den senaste uppdateringen visar att även sociala och kulturella förändringar får genomslag i språket.

Språkforskare menar att ordlistans uppdateringar är viktiga för att hålla svenskan levande och relevant. Ett språk som inte utvecklas riskerar att förlora sin användbarhet i ett föränderligt samhälle. Samtidigt finns det alltid röster som uttrycker oro för att nya ord, särskilt anglicismer, kan urvattna det svenska språket.

Svenska språkets förmåga att ta till sig nya ord och anpassa dem efter svenska förhållanden har dock historiskt varit en styrka. Influenser från latin, franska, tyska och nu engelska har kontinuerligt beriktat språket genom århundradena.

För många språkbrukare fungerar SAOL som en bekräftelse på att vissa uttryck och ord nu är allmänt accepterade. Att få med sitt favoritord eller ett uttryck från ens egen yrkesgrupp eller subkultur i ordlistan ses ofta som ett erkännande.

Utöver de nämnda orden innehåller den nya upplagan sannolikt hundratals andra nya ord och revideringar. Svenska Akademien granskar kontinuerligt språkbruket i medier, litteratur och vardaglig kommunikation för att identifiera ord som är tillräckligt etablerade för att inkluderas i ordlistan.

SAOL har idag en central roll både som språkligt uppslagsverk och som normerande dokument. Den används flitigt av skolor, myndigheter, förlag och språkintresserade privatpersoner som vill försäkra sig om korrekt stavning och böjning.

Med den ökade digitaliseringen finns nu även SAOL tillgänglig som digital resurs, vilket gör att språkliga förändringar kan nå ut snabbare till användare jämfört med de tryckta upplagorna som tidigare var den enda referenskällan.