Anders Svensson: Så fick det istäckta Grönland sitt missvisande namn

I den här veckans språkspalt diskuterar vi några vanliga språkliga frågeställningar som både skribenter och talare ofta stöter på i vardagen. Frågorna berör korrekt användning av prepositioner för polarområden, yrkesbenämningar inom byggbranschen, och formellt kontra vardagligt språkbruk.

En läsare undrar om man ska använda prepositionen ”på” eller ”i” när det gäller Antarktis och Arktis. Språkrådet svarar att båda alternativen kan vara korrekta, men att det finns nyansskillnader att beakta. När vi talar om Antarktis som en kontinent är ”på” korrekt, medan om vi ser Antarktis som en världsdel blir ”i” det naturliga valet.

I dagens språkbruk är det dock vanligast att använda ”i” för både Antarktis och Arktis. Detta förstärks ytterligare av att begreppet Arktis idag har fått en bredare betydelse, särskilt i militärstrategiska sammanhang, där man snarare avser ”området Arktis” än den geografiska punkten. Språkrådet rekommenderar därför prepositionen ”i” för dessa polarområden.

En annan fråga kommer från en person i samhällsbyggnadsbranschen som undrar över ordet ”föreskrivare”. Läsaren påpekar att trots att branschen ofta talar om ”föreskrivande” led och att få byggprodukter ”föreskrivna”, så finns inte substantivet ”föreskrivare” i Svenska Akademiens ordlista eller andra standardkällor.

Språkrådet förtydligar att ”föreskriva” betyder ”utfärda bestämmelse om något” och att detta inte ska förväxlas med ”förskriva” som betyder ”skriva ut på recept”. Även om ”föreskrivare” inte finns i officiella ordböcker eller termkällor som Rikstermbanken, är det en helt regelmässig ordbildning där suffixet ”-are” läggs till verbet för att skapa ett substantiv som betyder ”en som föreskriver”. Eftersom ordet är vida spritt i praktisk användning ser Språkrådet inga problem med att använda denna ordform.

Den tredje frågan berör valet mellan ”betala” och ”erlägga” i sammanhang där en deposition ska erläggas eller betalas. Här är Språkrådets råd tydligare – använd helst ”betala” framför ”erlägga”. Skälet är att många är osäkra på betydelsen av ”erlägga”, vilket kan försvåra kommunikationen.

I Svensk ordbok markeras ”erlägga” som formellt, och Regeringskansliets Svarta listan avråder helt från ordet. Det är dock viktigt att notera att ”erlägga” inte alltid är synonymt med ”betala” utan kan ha en vidare betydelse i vissa sammanhang, närmare bestämt ”lämna ifrån sig visst värde”, vilket inte alltid behöver vara pengar.

Språkfrågornas betydelse går utöver rent akademiskt intresse. De berör hur vi kommunicerar tydligt och effektivt i allt från formella dokument till daglig konversation. När vi väljer rätt preposition för geografiska områden, använder korrekta termer för yrkesroller, eller väljer mellan formellt och vardagligt språk, bidrar vi till ett mer precist och tillgängligt språkbruk.

För byggbranschen är korrekt terminologi särskilt viktig eftersom den påverkar både juridiska dokument och tekniska specifikationer. På samma sätt kan valet mellan ”betala” och ”erlägga” avgöra om en text uppfattas som onödigt byråkratisk eller lättillgänglig för alla läsare.

Veckans språkfrågor publiceras i samarbete med Språktidningen och Språkrådet. För fler svar på språkfrågor rekommenderas Språkrådets frågelåda som finns tillgänglig på frageladan.isof.se.