Anders Svensson: Skrivprogrammens nyckfulla stavningsregler förstör för eleverna

I Norge visar en ny undersökning att stavningskontroller i populära skrivprogram har allvarliga brister som kan leda till både missade fel och felaktiga markeringar i texter. Enligt resultaten passerar hela 40 procent av språkfelen obemärkt genom programmens granskning, samtidigt som korrekt språkbruk ibland markeras som felaktigt.

Undersökningen, som uppmärksammas av Anders Svensson i Språktidningen, riktar ett kritiskt ljus mot de digitala verktyg som miljontals människor förlitar sig på dagligen. Detta väcker frågor kring hur mycket vi egentligen kan lita på tekniken när det gäller språklig korrekthet.

De testade programmen, som tillhör de mest använda skrivverktygen på marknaden, visade sig ha betydande svårigheter att identifiera vanliga grammatiska fel och stilistiska brister. Särskilt problematiskt är att användare kan få en falsk trygghet när programmen inte markerar uppenbara fel.

Situationen är inte unik för Norge. Liknande tendenser har observerats i andra nordiska länder, inklusive Sverige, där många använder samma eller liknande programvaror för sitt dagliga skrivande. Problemet blir särskilt påtagligt i professionella sammanhang där språklig precision är avgörande.

Ett av de större problemen som undersökningen belyser är att stavningskontroller ofta utvecklas med engelska som utgångspunkt, med bristfälliga anpassningar till nordiska språk. Detta kan förklara varför programmen ibland markerar grammatiskt korrekta nordiska konstruktioner som felaktiga, medan de missar faktiska språkfel som är specifika för norska, svenska eller danska.

Språkteknologer pekar på att automatiserade språkkontroller blir allt viktigare i ett samhälle där digital kommunikation dominerar. Samtidigt varnar de för att överlåta hela språkgranskningen till tekniken.

”Det handlar inte bara om att hitta stavfel utan om att förstå språkets nyanser och sammanhang, något som dagens AI-baserade system fortfarande har svårt med”, förklarar en språkexpert som kommenterar undersökningen.

För yrkesgrupper som journalister, författare och kommunikatörer innebär bristerna i stavningskontrollerna särskilda utmaningar. Dessa grupper producerar texter som når stor spridning och där språkfel kan påverka både trovärdighet och budskap. Många redaktioner och förlag har därför börjat återinföra mänskliga korrekturläsare för att komplettera de digitala verktygen.

Utbildningssektorn står inför liknande utmaningar. Lärare rapporterar att elever och studenter i allt högre grad förlitar sig på automatiska stavningskontroller, vilket paradoxalt nog kan försämra deras faktiska språkförmåga. När verktygen missar 40 procent av felen lär sig användarna inte att identifiera och korrigera dessa språkliga misstag.

Teknologiföretagen bakom de populära skrivprogrammen arbetar kontinuerligt med att förbättra sina språkalgoritmer. En talesperson för ett ledande mjukvaruföretag påpekar att språk är dynamiska och att programmen ständigt uppdateras för att bättre hantera språkliga förändringar och regionala variationer.

Den norska undersökningen rekommenderar att användare bör vara medvetna om begränsningarna hos automatiska stavningskontroller och inte helt förlita sig på dem. Istället föreslås en kombination av digitala verktyg, språkhandböcker och mänsklig korrekturläsning för att uppnå bästa resultat.

För den genomsnittliga användaren kan medvetenheten om dessa brister vara första steget mot bättre texter. Språkexperter föreslår att man kompletterar stavningskontrollerna med regelbunden läsning av välskriven text för att utveckla sin språkkänsla.

Forskare inom språkteknologi ser dock positivt på framtiden. Med framsteg inom artificiell intelligens och maskininlärning förväntas nästa generations språkverktyg bli betydligt mer sofistikerade och bättre anpassade till specifika språk och dialekter.

Tills dess står det klart att den gamla sanningen fortfarande gäller: det finns inget som helt kan ersätta en människas språkkänsla och kritiska öga när det kommer till att skapa korrekt och nyansrik text.