Årets nyord krishanterar med nonsens och ironi

För tredje året har ”permakris” etablerat sig på Språkrådets nyordslista. Ett ord som fångar vår tids överlappande kriser som inte längre avlöser varandra utan samexisterar i ett ständigt tillstånd av oro. Årets lista från Språkrådet speglar en värld där hot och verklighetsflykt löper parallellt i vårt språkbruk.

– Handelskriget har seglat upp som nyare fenomen i den globala oron medan vi fortfarande ser klimatkris, hållbarhetsfrågor, krig och politiska konflikter. Verklighetsflykten uttrycks i två ord som egentligen inte betyder något: ”six seven” och ”skibidi”, säger Linnea Hanell, nyordsredaktör på Språkrådet.

Dessa två nonsensord har sitt ursprung i sociala medier-kulturen. ”Six seven” tros härstamma från Skrilla-låten ”Doot doot (6 7)” som används i basketklipp på sociala plattformar. Det har lett till oväntade reaktioner i klassrum när lärare ber elever slå upp sidan sex–sju i en bok, vilket resulterar i plötsliga skrattanfall.

”Skibidi” kommer från scatsång där man improviserar med betydelselösa stavelser. Det fick spridning 2023 genom animerade klipp med ett sjungande huvud i en toalett.

Till skillnad från tidigare ungdoms- och internetuttryck har ”six seven” fått bredare genomslag även om få vuxna använder det. Fenomenet är så utbrett att amerikanska tidskriften The Atlantic redan hunnit dödförklara uttrycket eftersom äldre generationer börjat anamma det.

Den tekniska utvecklingen har starkt påverkat årets nyord. Efter att begrepp som ”generativ AI” och ”prompta” kom på listan 2023, ser vi nu ”AI-agent”, ”vibbkodning” och ”broligark” – det sistnämnda beskriver en extremt rik man inom techindustrin som söker politisk makt tillsammans med likasinnade.

– AI är en teknisk utveckling som många upplever som konstruktiv jämfört med försämringar inom demokrati eller politisk säkerhet. Samtidigt finns en oro att utvecklingen går för fort, där konsekvenser inte hunnit analyseras och ett fåtal techbolag får oproportionerligt stor makt, förklarar Hanell.

Nyordslistan visar även den tekniska utvecklingens mörka baksidor genom begrepp som ”hjärnröta” – en försvagning av intellektuell förmåga från överexponering av trivialt innehåll på sociala medier – och ”ragebait”.

– Det fanns en tidig vision där internet skulle demokratisera det politiska samtalet. I stället har den offentliga dialogen förvridits av polariserande, polemiskt innehåll som snarare skapar konflikter än bidrar till konstruktiv debatt, säger Hanell.

Andra uttryck på listan fångar hur vi försöker orientera oss i en komplex tillvaro. ”Existentiell hållbarhet” beskriver människans behov av mening, trygghet och sammanhang – ett begrepp som dyker upp när undersökningar visar att andelen svenskar som ser livet som meningslöst har fyrdubblats på 20 år.

– Vi har sett både existentiell hållbarhet och existentiell hälsa i debatten. Folk vill diskutera hållbarhet ur olika perspektiv. Tidigare handlade det om ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet; nu tillkommer en fjärde dimension, säger Hanell.

Bland årets ord som Hanell tror blir långlivade finns ”drönarmur” – ett tekniskt system som hindrar obehöriga drönare från att passera en gräns, något som diskuteras inom EU. Även ”mammakorv”, en benämning på en särskild typ av dunkappa som liknar en lodrät sovsäck, verkar ha goda förutsättningar att stanna i språket.

– Det började som ett hånfullt uttryck, men jag hörde någon fråga efter en mammakorv i butik. Att många använder ett ord är en förutsättning för dess överlevnad. Det påminner om andra fyndiga sammansättningar om kontroversiella fenomen, som ”curlingförälder” från tidigt 00-tal. Sådana ord får styrka både från behovet att diskutera företeelsen och från den humoristiska insikten när man förstår ordets betydelse.

Andra intressanta nyord på listan är ”kulturljudzon” – ett avgränsat stadsområde där högre ljudnivåer tillåts för kulturverksamheter, ”beredskapsodling” – odling av nyttoväxter för att stärka livsmedelsberedskap, och ”Trumpviskare” – inflytelserika personer med goda relationer till USA:s president som kan påverka honom i politiska frågor.

Listan innehåller också termer som ”handelsbazooka”, ”hämndtull”, ”digital suveränitet” och ”dunkelflaute” (väder utan sol eller vind som påverkar förnybar energiproduktion). Tillsammans målar dessa ord en bild av samtidens utmaningar – från ekonomisk politik till klimatomställning, från demokratiska hot till digitala beroendeförhållanden.