Birgitta Rubin: Kulturdebatten hettade sällan till – förutom i en fråga

Kulturpolitisk debatt utan Liberalerna: AI-hotet i fokus

Liberalerna lämnade i sista stund återbud till onsdagskvällens kulturpolitiska valdebatt på Konstakademien. Moderatorn och ständiga sekreteraren Lena From angav den omdiskuterade ”kramen” som orsak – en referens till Simona Mohamssons omfamning av Jimmie Åkesson som väckt stor uppmärksamhet i medierna.

Händelsen har till och med manipulerats i sociala medier där AI-genererade bilder visar en kyss mellan de två politikerna. Just AI:s inflytande och risker var ett centralt tema under debatten som arrangerades av Konstakademien och Bildkonst Sverige, med generalsekreterare Magdalena Malm som andra moderator.

Under evenemanget fick representanter från riksdagens övriga partier diskutera hur de stora geopolitiska och AI-baserade förändringarna påverkar det politiska arbetet. Fokus låg på skydd av kulturarvet och hantering av demokratiska utmaningar i en tid präglad av kriser, ett förändrat säkerhetsläge och den accelererande utvecklingen av AI-verktyg.

Samtliga närvarande kulturpolitiker vittnade om hur den snabba AI-utvecklingen skapat oro och nya utmaningar. De uttryckte enighet kring vikten av konstnärlig frihet, humanistisk bildning och mediekunskap i utbildningssystemet. Det rådde också samstämmighet om behovet av genomtänkta regleringar för artificiell intelligens.

Politikerna betonade att ny lagstiftning behövs omgående för att motverka desinformation inför det kommande valet och för att säkerställa att kulturskapare får ersättning för sitt arbete. Ett särskilt problem som lyftes var att generativ AI tränas på konstnärers verk som ofta används utan tillstånd.

Debattens temperatur steg när samtalet övergick till ekonomiska frågor och fördelningspolitik. Tidörregeringens nedskärningar inom kulturområdet, särskilt gällande folkbildningen, blev föremål för kritik. Moderaternas Kristina Axén Olin försvarade regeringens politik genom att framhäva satsningar på fritidskortet och läsfrämjande insatser.

Sverigedemokraternas Anna-Lena Hedberg tillade att ”rätt” kultur bör stödjas, inte aktivism – ett uttalande som omedelbart ifrågasattes av socialdemokraten Björn Wiechel. Han fick applåder för sitt engagerade försvar av yttrandefriheten och betydelsen av studieförbund och föreningsliv för den demokratiska infrastrukturen i landet.

Miljöpartiets representant Mats Berglund lyfte fram principen om armlängds avstånd mellan politik och kultur. Han påpekade också att den konstnärliga utvecklingen i Sverige hämmas av allt strängare regler för arbetstillstånd, vilket försvårar för internationella kulturskapare att verka i landet.

Ett av debattens mer lättsamma ögonblick kom när Kristdemokraternas Conny Brännberg medgav att kulturpolitiker ofta befinner sig i opposition inom sina egna partier. Vänsterpartiets Vasiliki Tsouplaki reagerade med humor genom att öppna famnen och säga ”Komsi, komsi!” – en gest som lättade upp stämningen.

Till skillnad från många andra politiska debatter i vår polariserade tid präglades kulturdiskussionen av en konstruktiv ton utan hätska meningsutbyten mellan höger och vänster. Debatten avslutades med en uppmaning till väljare att engagera sig för att lyfta kulturfrågor på den politiska dagordningen inför valet.

Kultursektorns utmaningar har blivit särskilt påtagliga i den nya digitala eran där AI-teknologin utvecklas i en tidigare osedd takt. Frågor om upphovsrätt, yttrandefrihet och kulturens finansiering står inför nya prövningar när tekniken förändrar förutsättningarna för konstnärligt skapande. Samtidigt skapar det förändrade säkerhetsläget i Europa nya behov av att värna kulturarv och demokratiska värderingar.

Den politiska enigheten om AI-reglering visar att kulturpolitiken ibland kan överbrygga traditionella partiskillnader när nya hot identifieras. Frågan är om denna samsyn kan omsättas i konkret handling innan AI-utvecklingen springer ifrån lagstiftarna och kulturskaparna.