Björn Elgerd om nya pjäsen: ”Någon gång ska jag skriva något blytungt”

I den lilla Dalabyn med knappt sjuhundra invånare fanns en gång en strippklubb. Detta överraskande faktum blev startskottet för dramatikern Björn Elgerds nya pjäs ”När strippklubben kom till byn”, som har premiär på Storsjöteatern i Östersund den 10 februari.

Elgerd berättar att inspirationen kom från ett oväntat håll – hans egen mor. ”Det var min mamma som berättade för mig att det i närtid funnits en strippklubb några mil norr om byn där jag är uppvuxen i Dalarna. Jag blev helt paff,” säger dramatikern i en intervju.

Kontrasten mellan den sömniga landsbygden med dess begränsade infrastruktur och förekomsten av vad Elgerd beskriver som ett ”red light district” väckte hans kreativa nyfikenhet. ”Kommunen har kanske sjuhundra invånare – där finns en mack och en mataffär, men så har det också funnits ett ’red light district’. Det gick inte ihop i mitt huvud,” förklarar han.

Frågor började genast uppstå: Vilka var besökarna? Vilka arbetade där? Hur kunde en sådan verksamhet överhuvudtaget existera i ett så litet samhälle? Dessa funderingar utgör grunden för pjäsens handling och tematik.

Förvecklingskomedier tycks vara Elgerds naturliga uttrycksform. Med en viss självdistans medger han: ”När jag sätter mig och skriver blir det bara dumt och absurt.” Trots ambitioner att någon gång skapa ett tyngre, mer psykologiskt komplext verk ”med samma pondus som Agenda eller Filter” tenderar hans arbeten att ta en annan riktning. ”När jag skriver blir det bara ’Toy Story’ med sexleksaker. Jag försöker omfamna det,” säger han med ett skratt.

Ett intressant inslag i pjäsen är närvaron av den mytologiska figuren Näcken, som bidrar med ett magiskt och något olycksbådande element. ”Det är något magiskt och lite läskigt som skogen tillför. Skogens djup blir ett slags hot,” förklarar Elgerd.

Näcken har dock en dubbel identitet i pjäsen – han är också Hildegards ”förvirrade naturistpappa från Nederländerna.” Hildegard är en av huvudkaraktärerna, och hennes pappas nudism skapar missförstånd bland byborna. ”Bara för att han går naken i skogen tror vissa att han är en blottare som man måste akta sig för, medan andra är övertygade om att det är Näcken på riktigt,” berättar Elgerd.

Denna förväxling illustrerar hur rykten och missuppfattningar kan florera i små samhällen, där gränsen mellan verklighet och fantasi ibland suddas ut. För Hildegard skapar situationen ett dilemma: ”Hon är den enda som vet sanningen: det är hennes pappa, och snart måste hon avslöja sin djupaste hemlighet.”

Pjäsen utforskar därmed inte bara den udda kontrasten mellan en strippklubb och en liten by utan även teman som identitet, familjehemligheter och samhällets fördomar. Genom att placera denna historia i den svenska glesbygden skapar Elgerd en unik ingång till frågor om moral, kultur och samhällsförändring.

Den svenska landsbygdens särpräglade miljö, med dess täta skogar och isolerade samhällen, blir mer än bara en bakgrund – den fungerar som en egen karaktär som påverkar händelseutvecklingen och människornas relationer till varandra.

Med premiär den 10 februari på Storsjöteatern i Östersund får publiken snart möjlighet att uppleva denna ovanliga berättelse om när den globala underhållningsindustrin gjorde sitt intåg i en sömnig svensk by, och vilka konsekvenser det fick för invånarna.

Björn Elgerd, som är både skådespelare och dramatiker, fortsätter därmed att utforska den svenska samtiden genom humoristiska och ibland absurda berättelser som samtidigt belyser viktiga samhällsfrågor och mänskliga relationer.