Björn Wiman: Är SVT:s nedläggning av ”Hotell Romantik” ett nytt Ungern?

I den senaste omgången av besparingar inom SVT har flera populära program, inklusive ”Hotell Romantik”, fallit offer för budgetnedskärningar. Denna utveckling väcker frågor om public service-mediernas framtid i det svenska medielandskapet och vilka konsekvenser det kan få för samhället i stort.

SVT står inför omfattande besparingar på 355 miljoner kronor, vilket har lett till att flera uppskattade program nu läggs ner. Det är lätt att avfärda nedläggningen av ett underhållningsprogram som ”Hotell Romantik” – ett dejtingprogram för seniorer – som en mindre betydelsefull förlust i det stora hela. Men som SVT:s vd Anne Lagercrantz påpekat har varje tittare sitt favoritprogram, och varje nedläggning bidrar till att försvaga public service-institutionens ställning i samhället.

Denna försvagning kommer vid en tidpunkt då public service fyller en särskilt viktig funktion. Dels som förmedlare av program som ger en vision om ett varmare och mer inkluderande samhälle, dels som en central aktör i arbetet mot desinformation – en roll som blir allt viktigare i tider av informationspåverkan och hybridhot.

Besparingarna sträcker sig långt bortom underhållningsprogram. Totalt riskerar 141 tjänster att försvinna, varav två tredjedelar inom Nyhetsdivisionen. Detta väcker allvarlig oro för SVT:s förmåga att upprätthålla sin journalistiska kapacitet och sitt samhällsuppdrag. I detta sammanhang har förslag om en mer sammanhållen administrativ organisation för SVT, SR och UR aktualiserats, vilket skulle kunna effektivisera verksamheten utan att kompromissa med kvaliteten.

De ekonomiska utmaningarna har delvis uppstått efter att TV4 lämnade marknätet, vilket har medfört ökade kostnader för SVT på 192 miljoner kronor. Dessa ökade kostnader borde rimligen ha kompenserats eftersom marknätssändningar betraktas som en nationell angelägenhet. Kulturminister Parisa Liljestrand har meddelat att regeringen planerar att remittera ett förslag om extra medel för att täcka de ökade marknätskostnaderna, men osäkerheten kvarstår.

Tidöregeringens hållning gentemot public service-institutionerna uppfattas av många som alltmer avvaktande, för att inte säga kylig. Denna inställning speglas i den senaste public service-utredningen, där splittring kring mediernas framtida finansiering och uppdrag blev tydlig.

SVT:s roll i det svenska mediesamhället handlar inte bara om underhållning eller enstaka program. Public service utgör en grundpelare i det demokratiska samhället och i det svenska civilförsvaret, särskilt när det gäller arbetet mot desinformation och främmande påverkan. I en tid av polarisering och informationskrig fyller oberoende public service-medier en avgörande funktion.

Att programutbudet nu decimeras och nyhetsdivisionen drabbas särskilt hårt riskerar att få långtgående konsekvenser. För varje program som försvinner, vare sig det gäller Carina Bergfeldts talkshow eller ”Hotell Romantik”, urholkas en liten del av det förtroende och den relevans som public service byggt upp genom åren.

Frågan om public service framtid är därför inte bara en fråga om enskilda program eller budgetallokeringar. Det är en fråga om vilken typ av mediesamhälle och vilken demokratisk infrastruktur Sverige ska ha framöver. I detta perspektiv blir nedskärningarna inom SVT en angelägenhet som berör långt fler än bara de direkt drabbade programmen och medarbetarna.

De pågående förändringarna inom public service sker parallellt med en global trend där oberoende medier utmanas. I detta sammanhang blir det särskilt viktigt att värna om institutioner som kan erbjuda allsidig information och kvalitativ underhållning tillgänglig för alla medborgare, oavsett ekonomiska förutsättningar.