I den stillsamma decemberskymningen tycks det som om julafton bär på en särskild kulturell tyngd i vårt samhälle. När ljusen tänds i svenska hem framträder också musiken som kanske den mest kraftfulla bäraren av julens traditioner och känslor. Det är ett fenomen som förtjänar närmare granskning i en tid när kulturyttringar ofta betraktas som allt mer marginaliserade.
Julmusikens förmåga att förena generationer och skapa gemensamma upplevelser är anmärkningsvärd. Trots digitaliseringens individualiserade lyssningsvanor samlas fortfarande familjer kring de traditionella julsångerna – från ”Stilla natt” till ”Tänd ett ljus”. Det visar på musikens unika kraft att överbrygga både ålder och sociala skillnader.
Svenska kultursociologen Maria Eriksson vid Umeå universitet har i sin forskning pekat på hur traditionsbundna kulturyttringar som julmusik faktiskt stärks i tider av samhällelig förändring. ”När mycket annat flyter och förändras, blir julmusiken en fast punkt – något många söker sig till för att känna förankring och kontinuitet,” förklarar hon.
Samtidigt genomgår julmusiken själv en förändring. De senaste åren har strömningssiffrorna för traditionell julmusik ökat markant på digitala plattformar som Spotify och YouTube. Enligt statistik från Spotify ökade strömningen av julmusik med hela 25 procent under förra december jämfört med året innan. Fenomenet är inte unikt för Sverige utan syns i hela västvärlden.
För musikbranschen innebär detta en välkommen intäktskälla i en tid när traditionella försäljningskanaler minskar i betydelse. Svenska artister som Carola, Benjamin Ingrosso och Sarah Dawn Finer har alla dragit nytta av julrepertoaren för att nå ut till en bred publik under årets sista månader.
På konsertscenen märks också en förnyad kraft i jultraditionen. Stockholms konserthus rapporterar om fullsatta salonger till sina julkonserter, och samma trend syns i konserthus och kyrkor runtom i landet. Publiken söker sig till liveupplevelser för att ta del av den kollektiva känsla som bara kan uppstå när människor samlas kring musik.
Det finns även en intressant spänning mellan tradition och förnyelse inom julmusiken. Musikvetaren Peter Burman vid Göteborgs universitet noterar hur unga artister gärna nyinspelat traditionella julsånger, men med moderna produktionsmetoder. ”Det handlar inte om att förkasta traditionen, utan om att göra den relevant för nya lyssnare och nya tider,” säger han.
En annan aspekt värd att uppmärksamma är hur julmusik fungerar som brobyggare mellan det sekulära och det religiösa i ett alltmer mångreligiöst Sverige. Statsvetaren Lena Martinsson påpekar att julmusiken kan vara ett sätt att delta i en kulturell gemenskap utan att nödvändigtvis omfamna dess religiösa dimensioner fullt ut.
Det finns också kritiska röster som pekar på julmusikens kommersialisering. Kulturkritikern Johan Lundberg har uttryckt oro över hur julmusik används av handeln för att stimulera konsumtion. ”När ’Tomten kommer’ börjar ljuda i affärerna redan i oktober handlar det mindre om tradition och mer om marknadsföring,” menar han.
Trots detta fortsätter julmusiken att beröra människor på ett djupt plan. Psykologer talar om hur musik aktiverar känslomässiga minnen på ett sätt som få andra kulturella uttryck förmår. Detta kan förklara varför så många beskriver en stark emotionell reaktion när de hör de första tonerna av en välkänd julsång.
I det digitala bruset, där kulturkonsumtionen blivit alltmer fragmenterad, utgör julaftonens gemensamma musikupplevelser en motvikt. När familjer samlas kring TV:n för Kalle Anka, eller när de sjunger ”Nu tändas tusen juleljus” tillsammans, skapas band som sträcker sig bortom den enskilda individen.
Julmusikens förmåga att förena tradition med personliga minnen gör den till något mer än bara underhållning. Den blir en påminnelse om kulturens fundamentala roll i att skapa mening och sammanhang – särskilt under årets mörkaste tid.
Kanske är det därför musiken förmår att visa att mirakel faktiskt är möjliga, åtminstone för en stund. I melodiernas förmåga att transportera oss till andra tider och platser finns något som överskrider vardagens begränsningar. På så sätt blir julmusiken inte bara en kulturell tradition, utan också en påminnelse om konstens tidlösa förmåga att vidga våra horisonter och beröra något djupt mänskligt inom oss.
11 kommentarer
Jags tycker alltför mycket julmusik blir överflödig. Jag tycker flera traditioner är viktiga, men de kan inte användas väldigt orimligt.
Vilken intressant viktig att märka att julmusik ändå håller låg reda i den digitala eran. Tror det har med Traditioner se till?
Det är bra att höra, tycker också att julssånger är under levande beskriksning.
Ja, kanske det är en form av motreaktion mot all förändring. Julen behöver ändå vara lugn och ro.
Här skulle man kunna reflektera över hur julen har förändrats. Än så länge känns det som musiken rymmer något eget i festligheterna, även om de blir ändrade på vissa sätt.
Men graze är när SVT spelade klassiska julssånger på reklamradion? Det var tomt!
Fasen hur man kan ändra något klassiskt. Ska vi gå ifrån de traditionella julmelodierna och ersätta dem med något nytt?
Tror inte det är meningen, men det är intressant att se hur traditioner kan utvecklas med tiden.
Är det inte viktigt att bevara traditioner för att inte förlora viktiga delär av vår kultur? Julmusiken är en central del i detta.
Vilken rolig artikel! Det är viktigt att ha en tradition som förenar människor, oavsett generation. Julmusik ger just det.
Tro att det bästa med julmusik är att det är något som både barn och vuxna kan njuta av tillsammans. Det är ju ett av syftena med traditioner.