Björn Wiman: Stanken från plakaten kommer från historiens sumpmarker

Den politiska polariseringen i Sverige blir allt tydligare på årets Bokmässa i Göteborg, där kontroverser och protester har präglat evenemanget redan från start. Mässan inleddes med en omstridd monter som presenterade vad som beskrevs som falska påståenden om situationen i Gaza, vilket omedelbart väckte starka reaktioner och debatt bland besökare och deltagare.

Under lördagen hölls ett samtal om den ökande antisemitismen i Sverige med fokus på år 2025. Diskussionen leddes av Ulrika Knutson, ordförande för Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA). Bland deltagarna fanns författaren och kritikern Hynek Pallas, känd för sin expertis inom antisemitismens historia och dess moderna uttrycksformer. Pallas lyfte fram en särskilt oroväckande trend – hur de senaste två årens intensifierade polarisering har skapat djupa klyftor även inom forskarsamhället när det gäller synen på och definitionen av antisemitism.

Parallellt med detta seminarium pågick en demonstration utanför mässområdet till minne av de journalister och författare som mist livet i Gaza under den pågående konflikten. Manifestationen, som i grunden var en legitim påminnelse om mediepersoners utsatta situation i konfliktområden, fick dock en mörkare dimension när arrangörerna tillät en grupp demonstranter att visa upp plakat med namn och bilder på svenska mediechefer, journalister och opinionsbildare.

Dessa personer anklagades för att vara ”folkmordsapologeter”, ”propagandister” eller ”medskyldiga till helvetet i Gaza”. Bland de utpekade personerna fanns även Hynek Pallas, som samtidigt deltog i samtalet om antisemitism inne på mässan.

Denna typ av personliga utpekanden representerar en oroväckande utveckling i den svenska samhällsdebatten. Under senare år har även etablerade och traditionellt politiskt neutrala organisationer som SKMA utsatts för misstänkliggörande och smutskastning från olika politiska håll, inte minst från Sverigedemokraterna. Nu ser vi hur aktivister använder metoder som för tankarna till historiens mörkaste kapitel genom att peka ut enskilda intellektuella och opinionsbildare.

Göteborgs-Postens kulturchef Johan Hilton drar paralleller till en händelse för åtta år sedan då högerextrema Nordiska motståndsrörelsen demonstrerade utanför Bokmässan med liknande plakat som pekade ut enskilda kulturpersonligheter. Den gången var stödet för de utpekade personerna massivt och entydigt från det svenska kulturlivet och medierna.

Händelserna speglar en oroande trend där demokratiska samtal och kritisk journalistik alltmer ersätts av polariserade ställningstaganden och personangrepp. Särskilt alarmerande är hur metoder som tidigare främst associerats med extrema politiska grupperingar nu adopteras av aktivister från olika läger.

Det växande problemet med hat och hot mot journalister och opinionsbildare är inte unikt för Sverige, utan är en del av en global trend där den demokratiska offentligheten utmanas från flera håll samtidigt. Experter på yttrandefrihet har länge varnat för att polariseringen riskerar att underminera det öppna samtalet som är grundläggande för en fungerande demokrati.

I ljuset av dessa händelser betonar kulturskribenter och demokratiförsvarare vikten av att stå upp för alla som utsätts för personangrepp och hot, oavsett politisk hemvist. När aktivister använder metoder som påminner om auktoritära rörelsers taktik för att tysta meningsmotståndare krävs ett tydligt och principfast försvar för det demokratiska samtalet och pressfriheten.

I tider av skärpt politisk polarisering blir kulturinstitutioner som Bokmässan särskilt viktiga arenor för nyanserad debatt och respektfulla meningsutbyten – något som nu utmanas från flera håll samtidigt.