Trender inom litteratur: Fysiska böcker ökar i popularitet trots digitala utmaningar

På onsdagskvällen samtalade en grupp litteraturintresserade i Göteborg om författaren William S. Burroughs, i samband med Folkteatern Göteborgs uppsättning av ”The Black Rider” med libretto av den legendariske författaren. Efter samtalet mellan dramaturgen Klara Ejeby, skådespelaren Elin Skarin och regissören Mellika Melouani Melani, uppstod en förvirrad men underhållande situation när en äldre man med bruten svenska kom fram och frågade om talaren var ambassadör för Borås – en missuppfattning där han hade blandat ihop staden Borås med författaren Burroughs namn.

Denna anekdot representerar ett slags ”cut-up” – en litterär teknik som Burroughs själv gjorde känd – där mannens missuppfattning skapade en oavsiktlig absurd situation. Han hade suttit i en timme och lyssnat till diskussioner om ”Borås” paranoia mot språket, ”Borås” narkomani och hur ”Borås” en gång av misstag sköt sin hustru i huvudet.

Situationen skapar en naturlig övergång till mer allvarliga nyheter om landets bibliotekssektor. Enligt färsk statistik från Svensk biblioteksförening drar en tredjedel av Sveriges kommuner nu ner på sina folkbibliotek. Detta sker samtidigt som lagen om bemannade skolbibliotek, som trädde i kraft förra sommaren, möter utmaningar i implementeringen.

En nyligen genomförd granskning av skånska skolbibliotek av Sydsvenskans reportrar Emma Leijnse och Jeanette Thuresson visade att särskilt friskolor har svårt att uppfylla lagens krav. I vissa fall har man tillgripit kreativa men otillräckliga lösningar, som att låta vaktmästare arbeta som bibliotekarie en timme i veckan, en strategi som kritiker menar underminerar lagens syfte att stärka elevers tillgång till litteratur och läsfrämjande miljöer.

Trots utmaningarna inom bibliotekssektorn finns det positiva trender på bokmarknaden. Svenska Förläggareföreningen och Svensk Bokhandlarförening har nyligen släppt sin årsrapport för 2025, som visar en ökad försäljning av tryckta böcker. Detta trendbrott kan delvis förklaras med att fysiska böcker erbjuder ett faktiskt ägande jämfört med digitala tjänster där man snarare ”hyr” innehållet. Det finns också en social aspekt – att läsa en fysisk bok signalerar ett aktivt kulturellt engagemang på ett sätt som att läsa på en mobil inte gör.

En intressant observation är dock att yngre läsare allt oftare väljer engelska originalutgåvor framför svenska översättningar. Det är en trend som kan oroa den svenska bokbranschen på sikt, då den kan påverka efterfrågan på översatt litteratur och förändra marknadsförutsättningarna för svenska förlag.

Den fysiska bokens renässans kommer dock med praktiska utmaningar. För bokälskare med stora samlingar kan renovering eller flytt bli ett logistiskt problem, något som illustreras humoristiskt med anekdoten om hur böcker ”hatar oss människor och vet att tårna är ett känsligt område” när de behöver flyttas.

Aktuella boktips denna vecka inkluderar flera uppmärksammade verk. Samanta Schweblins nya novellsamling ”Det goda onda” består av sex mästerligt oroande och förtätade berättelser. Ingela Strandbergs diktsamling ”Under sjöarna” visar att det går att skriva om liv, död och kärlek på ett sätt som undviker nötta fraser, medan den norska klassikern ”Av månsken växer ingenting” av Torborg Nedreaas från 1947, som behandlar abortförbud och moralism, har fått förnyad aktualitet.

Johanne Lykke Naderehvandis roman ”Rök och speglar” utspelar sig på Malmö Stadsteater och handlar om att konfrontera barndomstragedier, medan Hannele Mikaela Taivassalos ”InSanatorium” beskrivs som en säregen och poetisk roman om människor på ett hotell mellan dröm och verklighet.

Bland facklitteraturen märks Ingrid Elams ”Läsa liv. Biografin, en levnadsteckning”, en modig och spännande essäbok om biografins historia. Även den prisbelönta romanen ”Ärret” av Kamel Daoud, som skildrar inbördeskriget i Algeriet 1992-2002, och Margareta av Navarras ”Heptameron”, en samling av 72 noveller från 1500-talet som visat sig förvånansvärt aktuella, finns bland veckans rekommendationer.

Kritikerlistan, som röstas fram av tio DN-kritiker, innehåller böcker utgivna efter den 7 december och ger en bra överblick över den aktuella litterära scenen i Sverige, som trots utmaningar för biblioteken fortsätter att vara livaktig med många intressanta nya titlar.