Boklistan vecka 11: Alla kan läsa, ett praktiskt facit, Jack, lock och övers.

I Sverige kan analfabetism blomstra genom skolsystemets kryphål

Uppmuntrande signaler om bokläsningens framtid har kommit från flera håll under senare tid. Göteborgs universitet planerar satsningar på skönlitteratur för att stärka studenters läs- och skrivförmåga, samtidigt som försäljningen av tryckta böcker går bra. Men bakom denna positiva fasad döljer sig en oroande utveckling när det gäller läskunnighet hos yngre generationer.

Dagens genomförande av nationella provens tredje del i svenska kastar ljus över ett systemfel som kan få allvarliga konsekvenser för framtiden. Det svenska utbildningssystemet möjliggör att elever kan gå ut grundskolan utan att ha tillräckliga läs- och skrivfärdigheter.

De nationella proven i svenska är uppdelade i tre delar: ett muntligt prov med maximalt 18 poäng, ett läsförståelseprov med 35 poäng som maximal poäng, och en uppsatsdel där högsta möjliga poäng är 9. För godkänt resultat krävs endast 16 poäng totalt.

Detta innebär i praktiken att en elev kan uppnå godkänt betyg genom att prestera väl enbart på den muntliga delen, utan att visa tillräckliga färdigheter i läsförståelse eller skrivande. Denna struktur har skapat ett system där lärare kan känna sig pressade att godkänna elever trots fundamentala brister i deras läs- och skrivförmåga.

Skolverkets betygssystem möter stark kritik för att det tillåter detta kryphål. Både föräldratryck och skolors marknadsföringsbehov bidrar till problemet, där lärare som underkänner elever riskerar både administrativa problem och konflikter. Konsekvensen blir att analfabetism kan fortplanta sig vidare till gymnasie- och universitetsnivå.

Samtidigt pågår andra litterära händelser i samhället. Ulf Lundells debutroman ”Jack” från 1976 har nu utkommit i jubileumsutgåva. Romanen, som beskrevs som en ”väldig generationsroman” när den först publicerades, gav läsare en inblick i en ungdomskultur som då uppfattades som främmande. På omslaget citeras även Kvällspostens mindre entusiastiska recension där boken beskrivs som ”tämligen ointressant”.

Från norra Sverige kommer nyheten att poeten Ida Börjel har utsetts till årets Brunnslockspoet vid Umeå internationella litteraturfestival, Littfest. Utmärkelsen, som nu är inne på sitt åttonde år, kommenteras av Börjel med en metaforisk reflektion: ”Denna udda och rätt platta utmärkelse ropar högt till det mullvardsartade i mig, jag vill förtjust genast öppna locket! Ned till det underjordiska vetandet!”

Litteraturtidskriften ”Med andra ord” uppmärksammar i sitt senaste nummer (nr 126) översättarens dubbla roll som både förmedlare och skapare. I ett samtal mellan redaktören Jenny Aschenbrenner och översättarna Magdalena Sørensen och Annakarin Thorburn diskuteras hur arbetet med översättning kan påverka det egna författarskapet positivt genom ökad språklig precision.

Översättaren Örjan Sjögren berättar i samma nummer om sitt arbete med att revidera tidigare översättningar av den brasilianska författaren Clarice Lispector. Trots att Lispector själv inte reviderade sina texter, har Sjögren ägnat två decennier åt att finslipa sina översättningar för att fånga författarens spontana stil, senast i romanen ”Passionen enligt G.H.” utgiven på förlaget Tranan.

På kritikerlistan dominerar för närvarande Samanta Schweblin med novellsamlingen ”Det goda onda”, översatt av just Annakarin Thorburn. De sex nya novellerna beskrivs som ”mästerligt oroande och förtätade”. Bland andra framträdande titlar på listan finns Ingela Strandbergs diktsamling ”Under sjöarna” och Torborg Nedreaas roman ”Av månsken växer ingenting” från 1947, som nyligen har uppmärksammats på nytt för sin skildring av abortförbud och samhällelig moralism.

Litteraturlandskapet i Sverige präglas således av en paradox: samtidigt som bokförsäljningen ökar och litterära satsningar lanseras, underminerar utbildningssystemet den grundläggande läs- och skrivkunnigheten. Denna utveckling väcker frågor om hur framtiden för litterär kultur i Sverige kommer att se ut om allt fler unga lämnar grundskolan med bristfälliga färdigheter i läsning och skrivande.