Boklistan vecka 12: Två nykomlingar, läsmöda, romance, * och ett principiellt domslut.

I den svenska litteraturvärlden pågår en ständig diskussion om litterära trender, svårighetsgrader och genrer. För några decennier sedan fördes en debatt om huruvida en bra bok måste vara svår att läsa. Kritiker uppmanade läsare att ”arbeta” med en text – något som ifrågasattes av andra inom branschen.

Frågan kvarstår: måste kvalitetslitteratur vara mödosam att ta sig igenom? Det är en komplex frågeställning. Att bestiga Mount Everest är visserligen mer minnesvärt än att gå uppför backen till närmaste kafé, men under den enklare promenaden kan man möta människor och upplevelser som är lika värdefulla på sitt sätt.

Denna balans mellan utmaning och tillgänglighet aktualiseras av en nyutgiven bok på den svenska marknaden. ”Mind f*ck”, översatt till svenska av Manne Svensson för förlaget Gondol, är skriven av författaren S.T. Abby (som även publicerar under andra namn). Boken representerar en typ av litteratur som är lättsmält och omedelbart engagerande – som en ”glödgad kniv i smör”.

Verket ges ut i fem delar om cirka 15 sidor vardera, möjligen för att inte skrämma läsare med ett omfattande format, men kanske också för att maximera intäkterna. Handlingen kretsar kring en kvinnlig seriemördare och den ovetande FBI-agent som jagar henne, samtidigt som de utvecklar ett intensivt förhållande. Titeln med sin koketta censurerade bokstav speglar bokens provokativa innehåll.

”Mind fck” tillhör genren ”dark romance” – inte att förväxla med ”black romance”, som fokuserar på mörkhyade karaktärer. Romantisk litteratur har utvecklat en mängd subgenrer för att möta olika läsarpreferenser. Medan vissa böcker, som ”Mind fck”, fokuserar på passionerade möten, finns det även ”inspirational romance” som riktar sig till kristna läsare med fokus på kyskt innehåll. En annan nischgenre är ”Amish romance”. Huruvida det finns någon ”evangelisk-luthersk romance” som skulle kunna tilltala svenska läsare är osäkert, men där kan svenska författare som Amanda Romare med romanen ”Judas” möjligtvis fylla en liknande funktion.

Genrernas gränser diskuterades nyligen i ett uppmärksammat rättsfall i USA, där en författare anklagade en annan för plagiering av en ”romantasy”-intrig. Den ansvariga domaren tog sig genom inte mindre än 6 000 sidor romantisk litteratur innan åtalet lades ner. Motiveringen var att genretypiska element som ”het”, ”sexig” och ”farliga pojkar” knappast kan anses vara upphovsrättsligt skyddade.

Medan ”Mind f*ck” representerar en lättillgänglig litterär upplevelse, finns det samtidigt andra aktuella verk som erbjuder mer utmanande läsning. På kritikerlistan hos en av Sveriges största dagstidningar finns titlar som Samanta Schweblins novellsamling ”Det goda onda”, översatt av Annakarin Thorburn, som beskrivs som ”mästerligt oroande och förtätad”. Även Ingela Strandbergs diktsamling ”Under sjöarna” lyfts fram som ett verk som ”påminner om att det går att dikta om liv, död och kärlek bortom nednötta fraser.”

Andra verk på listan inkluderar Johanne Lykke Naderehvandis ”Rök och speglar”, en roman om att konfrontera barndomstragedier, och Torborg Nedreaas norska klassiker ”Av månsken växer ingenting” från 1947, en roman om abortförbud och moralism som nyligen fått förnyad uppmärksamhet.

Spännvidden i den svenska bokutgivningen är alltså betydande – från lättillgängliga romantiska berättelser som ”Mind f*ck” till mer utmanande och litterärt ambitiösa verk. Denna bredd visar att litteraturens värde inte enbart kan mätas i svårighetsgrad, utan att olika typer av läsupplevelser har sina egna kvaliteter och tillfredsställer olika läsarbehov.

Oavsett om en bok kräver ansträngning eller om den slukas på en eftermiddag, är det kanske läsarens engagemang som i slutändan avgör hur meningsfull upplevelsen blir.