Litteraturbranschen inför Nobelpriset: Trender, spekulationer och kreativa samarbeten

I bokbranschen pågår ett ständigt kreativt flöde där traditionella former möter nytänkande. Från USA rapporteras om en unik specialutgåva av en vampyrroman som lanserats på den populära plattformen BookTok. Det speciella med denna utgåva är att den tryckts med vitlöksmajonnäs i svärtan – ett finurligt samarbete med ett större majonnäsföretag. Den symboliska kopplingen är uppenbar: vitlök skrämmer bort vampyrer enligt folktron. Initiativet visar hur bokförlag söker nya vägar att nå läsare genom okonventionella marknadsföringsgrepp och samarbeten över branschgränser.

Samtidigt närmar sig en av litteraturvärldens mest prestigefyllda händelser – tillkännagivandet av Nobelpriset i litteratur. Nästa vecka, närmare bestämt andra torsdagen i oktober, avslöjas vem som blir årets pristagare. För kulturredaktioner innebär detta ett intensivt arbete med endast några få timmar till förfogande för att producera omfattande material om vinnaren.

Ceremonin följer numera en strikt tidtabell, vilket inte alltid varit fallet. Förr kunde Svenska Akademien skjuta upp tillkännagivandet i veckor på grund av interna meningsskiljaktigheter om vem som skulle tilldelas priset. Särskilt minnesvärt var 2018 då priset helt ställdes in till följd av den så kallade Kulturprofilskandalen som skakade Akademien.

I brist på förhandsinformation har spekulationer kring priset utvecklats till en egen genre inom kulturjournalistiken. Att korrekt förutspå vinnaren ger spekulanten ett slags kulturellt kapital och möjlighet att citeras i följande års enkäter – en företeelse som blivit alltmer utbredd i vår tid.

En intressant detalj i årets spekulationer är att två topptippade författare har aktuella verk som publiceras i nära anslutning till prisutdelningen. Thomas Pynchons nya och möjligen sista roman ”Shadow Ticket” utkommer två dagar före Nobelpristillkännagivandet. Samtidigt har den kinesiska författaren Can Xue, som ofta nämns i Nobelsammanhang, en ny roman i svensk översättning – ”Jag bor i slummen” – med recensionsdatum samma dag som priset annonseras.

Den australienske författaren Gerald Murnane anses också vara en värdig kandidat, men han har uttryckligen deklarerat att han under inga omständigheter skulle komma till Stockholm för att ta emot ett eventuellt Nobelpris.

På mer lokal nivå pågår nomineringar till Sara Lidman-priset. Detta pris tilldelas en ”författare, journalist, aktivist, kulturarbetare eller förening som verkar i Sara Lidmans anda”. Allmänheten kan nominera kandidater fram till den 1 december.

Parallellt med dessa större litterära händelser fortsätter bokutgivningen med full kraft. På litteraturkritikernas topplista i Dagens Nyheter återfinns verk av såväl etablerade som nyare röster. Kristoffer Leandoers essäistiska ”Det är läsaren som skriver boken” leder listan, följd av Lina Wolffs roman ”Liken vi begravde” som utspelar sig i Skåne och handlar om två systrar med olika livsval.

Eduardo Halfons ”Tarantel”, i översättning av Hanna Nordenhök, erbjuder en kraftfull gestaltning av judisk och guatemalansk erfarenhet. Elin Cullheds ”Eurydikes natt”, inspirerad av den klassiska myten om Orfeus och Eurydike, intar fjärdeplatsen.

Listan kompletteras av etablerade författare som Klas Östergren med ”Klenoden”, Steve Sem-Sandbergs historiska roman ”De heligas stad” om reformationen i Münster, och Sofia Andruchovytjs ”Amadoka II. Sofia” som behandlar den bolsjevikiska terrorn i Ukraina.

Även poesi finns representerad genom Friederike Mayröckers ”Tuperad ros…” i Ulla Ekblad-Forsgrens översättning, tillsammans med den fascinerande antologin ”Sophögen i Oxyrhynchos” – ett urval av antika papyrustexter funna vid utgrävningar på 1890-talet. Nina Burtons naturskildring ”De vandrande djurens värld” avslutar denna mångsidiga topplista som speglar bredden i den aktuella litteraturen.