Catia Hultquist: Influerarna vilseleder publiken och verkar tro att de står över lagen

I en bransch där sociala medier-profiler har enormt inflytande över sina följare, höjs nu kritiska röster om influerarnas attityd gentemot lagstiftning och ansvar. Konsumentombudsmannen (KO) Cecilia Tisell har riktat skarp kritik mot yrkesgruppen och menar att många av dem anser sig stå över lagen.

”De behöver nu bli varse att faktiskt ingen står över lagen”, säger Tisell, som tidigare har beskrivit branschen som ”omogen”. Nu ser hon en attityd där alltför många influerare uppvisar ett nonchalant förhållningssätt till lagar och regler.

Kritiken kan tyckas hård, men när man granskar konkreta fall är det lätt att förstå KO:s frustration. Ett av de mest uppseendeväckande exemplen är skandalen kring ”World of Alidia”, ett projekt som drevs av influerarparet Vanja Wikström och Niklas Malmqvist, vilket nyligen dokumenterats i Svenska Dagbladets podcastserie ”Badfluence”.

Projektet var storslaget i sin ambition – ”World of Alidia” skulle bli ett globalt varumärke ”lite som H&M”. Följare erbjöds att köpa digitala ”konstverk” (NFT:er) via kryptovaluta, vilket skulle ge dem medlemskap i ett exklusivt community med tillgång till ett co-working-kontor i Stockholm inklusive yogastudio och workshops. Dessutom utlovades möjligheten att sälja konstverken vidare med vinst.

För många av Vanjas lojala följare lät detta som en drömchans. Trebarnsmamman ”Lisa” investerade 100 000 kronor av sina sparpengar. Idag är pengarna förlorade – liksom hela projektet. Inget av det som utlovades blev verklighet, och NFT:erna är numera värdelösa. Det som däremot realiserades var parets köp av ett sommarhus på Gotland.

Projektet diskuteras nu i termer av möjlig vilseledande marknadsföring. Att paret under fingerade namn köpte upp sina egna NFT:er på andrahandsmarknaden för att driva upp priset kan dessutom vara brottsligt. Kryptoexperten Marco Poblete antyder i dokumentären att det kan röra sig om ”svindleri eller bedrägeri”, även om ingen formell utredning pågår. Parets försvar: ”Vi gjorde bara som alla andra.”

Detta tycks vara ett återkommande mönster bland influerare som konfronteras med potentiella lagöverträdelser. Tidigare YouTubern och nuvarande OnlyFans-profilen Pontus Rasmusson står åtalad för flera grova skattebrott efter att ha tjänat miljoner men ”glömt” bokföra merparten av inkomsten. Hans förklaring: ”Jag hade många bollar i luften.”

Även Bianca Ingrosso har nyligen fått ett förbudsföreläggande från KO gällande smygreklam i sociala medier, kopplat till ett miljonvite vid upprepade överträdelser. Ingrossos reaktion var att hon skulle ”se över sina rutiner” för reklammärkning – ett svar som knappt antyder någon djupare insikt om det bakomliggande problemet.

Reaktionerna från branschen är talande. Influeraren Katrin Zytomierska, själv tidigare dömd till miljonvite för felaktig märkning av reklam, gick så långt som att i en debattartikel i Expressen hävda att marknadsföringslagen utgör en riktad attack mot ”snygga” och är ett uttryck för förtäckt kvinnohat. Hon menade att vi borde ”sluta hitta på larviga lagar som helt saknar logik”.

Denna typ av attityd illustrerar just det problem som KO lyfter fram – en bransch där många aktörer tycks anse att lagstiftningen inte gäller dem. Det handlar om personer med stort inflytande över ofta unga och lättpåverkade följare, vilket gör frågan särskilt angelägen ur ett konsumentskyddsperspektiv.

Medan vissa influerare bygger hållbara varumärken och följer regelverket noggrant, visar dessa exempel på en problematisk subkultur inom branschen. För varje skandal som ”World of Alidia” eller uppmärksammad lagöverträdelse ökar behovet av både tydligare regelverk och striktare tillsyn.

För konsumenter och följare är lärdomen tydlig: att vara kritisk mot erbjudanden från influerare, särskilt när de inkluderar investeringar eller transaktioner med oklara villkor. För trebarnsmamman ”Lisa” och många andra har denna lärdom kommit till ett högt pris.