Därför har världen blivit besatt av 2016

Nostalgitrenden kring 2016 växer – döljer en mörkare samhällsbild

En jämnare hy, piggare blick och färre gråa hårstrån. Det är kanske inte så konstigt att många lockas av att dela bilder av sig själva från 2016 på sociala medier. Men under den till synes oskyldiga trenden döljer sig ett djupare fenomen som handlar om mer än bara personlig fåfänga.

Statistik från Spotify visar att spellistor med ”2016” i namnet ökade med hela 71 procent förra året jämfört med 2022. Samtidigt har låtar som Zara Larssons ”Lush Life” från 2016 återigen klättrat på topplistorna.

Men bakom fasaden finns ett mörkare stråk av längtan efter en svunnen tid, enligt Fredrik Torberger på analysföretaget Kairos Future, som regelbundet undersöker svenskarnas syn på samhället.

”Det handlar helt enkelt om en bild av att 2016 blev brytpunkten mellan en era av relativt goda år – och en betydligt mörkare period som vi ännu inte tycks se något slut på,” säger Torberger.

År 2016 var onekligen ett händelserikt år på den globala politiska arenan. Donald Trump valdes till USA:s president, britterna röstade för Brexit och flera allvarliga terrorattacker drabbade Europa. Men enligt Torberger började kurvan för vår negativa omvärldsbild stiga redan 2013.

I Kairos Futures undersökningar instämde då knappt 30 procent av respondenterna i påståendet ”Vi lever i en tid av oro som kan leda till sammanbrott inom de närmaste tio åren”. År 2023 hade den siffran stigit till 49 procent.

Analyser pekar på att det stora skiftet i samhället och vår sinnesstämning kan kopplas till utvecklingen av sociala medier. Torberger förklarar: ”Det var under de första åren på 2010-talet som ’like-knappar’ och möjligheten att retweeta blev vanliga, och vår jakt på bekräftelse i sociala medier intensifierades. Det formade vad vi lade ut på våra plattformar och gjorde innehållet mer gränslöst och extremt.”

Han tillägger: ”Polariseringen accelererade och det i sin tur påverkade såklart vår världsbild.”

Beata Jungselius, universitetslektor och forskare inom informatik på Högskolan Väst i Trollhättan, delar denna analys. Hon beskriver hur sociala medier har förändrats från att vara plattformar där vi interagerade med våra vänner till att domineras av algoritmstyrda rekommendationer som vi inte uttryckligen bett om.

Trenden med bilder från 2016 handlar därför inte bara om nostalgi över vårt eget utseende – utan också en längtan efter vad sociala medier en gång var.

”I början av 2010-talet fanns det en lekfull experimentlusta och färre förväntningar på hur man skulle vara på sociala medier. Många lade ut flera inlägg om dagen och vi kommunicerade med våra vänner via kommentarsfältet,” förklarar Jungselius.

”Tröskeln för vad vi lade ut var ganska låg. I dag är det få personer förutom influerare som lägger ut mycket bilder, och de är ofta väl genomtänkta.”

Men trots att innehållet blivit mer tillspetsat behöver förändringen inte tolkas som enbart negativ. Jungselius menar att många helt enkelt blivit mer medvetna om sina digitala spår och vad man delar med sig av. Användarna har också börjat reflektera över sociala mediers påverkan på vår mentala och fysiska hälsa.

”Vi har helt enkelt mognat,” säger Jungselius.

Året 2016 var också händelserikt utanför den politiska arenan. Det var året då Pokemon Go fick miljontals människor att utforska sin omgivning med mobilen i hand, och då världen förlorade musiklegender som David Bowie, Prince och Leonard Cohen. Men det fanns också positiva nyheter – tigerbeståndet i världen ökade för första gången på decennier, och ett solcellsdrivet flygplan lyckades flyga jorden runt på fyra månader.

Att vi nu återvänder till detta år i våra digitala flöden kan alltså ses som ett uttryck för en bredare samhällstendens – en längtan efter en tid som i retrospektiv känns enklare och mer hoppfull, precis innan världen blev mer komplex och polariserad.

Samtidigt speglar fenomenet hur sociala medier har utvecklats och hur vi som användare har förändrat vårt beteende under dessa åtta år – från spontana delningar till mer genomtänkta inlägg i en ständigt föränderlig digital miljö.