Rasputin – mannen som bidrog till tsarfamiljens fall

Den helige dåren Grigorij Rasputin har sedan länge fascinerat både historiker och populärkultur. Från Boney M:s ”Ra-Ra-Rasputin” som dominerade dansbanor 1978 till otaliga filmer, tv-serier och böcker har den mystiske sibiriske bondsonen blivit en symbol för det ryska tsarväldets dekadenta undergång.

I Antony Beevors nya bok ”Rasputin och tsarfamiljens undergång” ger den brittiske militärhistorikern sin bild av mannen som fick ett exceptionellt inflytande över tsar Nikolaj II och hans gemål Alexandra. Beevor går så långt att han hävdar att ingen enskild person i Ryssland betydde mer för att fälla huset Romanov efter över 300 år vid makten.

Rasputin framträder i boken som en motsägelsefull gestalt. Han beskrivs som både helig och djävulsk, en hängiven troende och samtidigt en notorisk suput och kvinnotjusare. ”Han kombinerade andlig oskuld med tygellös lusta, djup religiös tro med cynisk opportunism, skryt med paranoia, medfödd givmildhet med girighet och självkännedom med fantasiföreställningar,” skriver Beevor om denne paradoxernas man.

Den enkle bondsonens väg till maktens absoluta korridorer började omkring 1907. Tsaritsan Alexandra, djupt religiös och allt mer isolerad från det ryska samhället, blev övertygad om att Rasputin hade övernaturliga förmågor efter att han, enligt henne, räddat den blödarsjuke tronföljaren Alexej från döden. Deras relation väckte omedelbart skandal i Sankt Petersburgs societet och rykten spreds om otillbörliga relationer, även om Beevor påpekar att inget stöder påståenden om sexuella förhållanden mellan Rasputin och tsarfamiljen.

Rasputins position vid hovet var unik. Ena timmen kunde han delta i djupt förtroliga samtal i tsaritsans gyllene salonger, andra timmen sökte han upp prostituerade i huvudstadens mindre respektabla kvarter. Ständigt bevakad av den hemliga polisen blev han snart en symbol för allt som var fel vid det ryska kejsarhovet – och därmed ett hot mot den etablerade ordningen.

Beevors bok ger en fascinerande inblick i det politiska klimatet i Ryssland under åren före revolutionen. Efter 1905 års revolution hade tsarens makt inskränkts, liberala krafter vunnit mark och pressfriheten ökat. I denna atmosfär blev Rasputin ett tacksamt mål för kritiker av regimen. Han symboliserade en svag tsar som inte kunde kontrollera sin hustru, och en tsaritsa som förlitade sig på mysticism snarare än förnuft.

Beevor beskriver hur Rasputin själv var relativt moderat i sina politiska åsikter – han var monarkist men knappast extremist. Samtidigt fanns det långt mer radikala krafter i samhället, både från höger och vänster. Antisemitismen frodades i ortodoxa kretsar, och politiska attentat var närmast vardagsmat i det ryska samhället.

När första världskriget bröt ut 1914 började den verkliga nedräkningen för tsarväldet. De enorma ryska förlusterna på slagfälten underminerade förtroendet för tsaren. När Rasputin mördades i december 1916, i en konspiration ledd av högt uppsatta adelsmän som såg honom som ett hot mot riket, var det början till slutet. Mindre än tre månader senare tvingades Nikolaj II abdikera. Den ryska revolutionen var ett faktum.

Beevors skildring är stundtals både underhållande och svindlande, men kritiker menar att han inte riktigt når samma elegans och skärpa som exempelvis Simon Sebag Montefiore i sina verk om den ryska historien. Boken tenderar ibland att tappa fokus i myriaden av ryska gestalter och komplicerade politiska intriger.

Historien om Rasputin är dock mer än bara en fascinerande berättelse om en excentrisk figur. Den speglar ett imperium i upplösning, ett samhälle på randen till revolution, och en härskarklass som förlorat kontakten med sitt folk. Ett drygt sekel efter Romanovs fall fortsätter hans gestalt att fascinera, inte minst för att många ser paralleller till dagens Ryssland där starka män, nationalism och religiös mystik åter har fått en framträdande roll i det politiska livet.

Som Montefiore konstaterade i sin bok om Romanovs: tanken om det ryska enväldet kanske aldrig riktigt dog, den bara transformerades – och med den alla de utmaningar som följer.