Kläder som terapi: När garderoben blir en del av vår mentala hälsa

I ett mjukt upplyst rum med varma lampor och konst på väggarna ligger en gäst utsträckt på en mörkgrön sammetsdivan. Designern Bella Freud, barnbarnsbarn till psykoanalytikern Sigmund Freud, inleder sitt intervjuprogram ”Fashion neurosis” med samma fråga till alla: ”Berätta vad du har på dig, och varför.”

Programmet, där kända personer delar anekdoter med kläder som utgångspunkt, blottlägger något många känner men få formulerar – hur kläder påverkar vårt psykiska tillstånd. Gästerna beskriver hur en grön vintagekostym skärpt sinnet eller en svart cardigan skänkt lugn inför intervjustunden.

Att kläder påverkar bäraren på djupet framstår i programmet som självklart, men mode som mer än yta är ett perspektiv som länge förbisetts av akademiker och experter.

På 1970-talet, när den numera erkända modehistorikern Valerie Steele studerade på Yale, blev hennes professor först entusiastisk när hon berättade om sitt forskningsområde – tills det framkom att hon menade mode (fashion) och inte fascism. Professorns intresse försvann omedelbart. Kläder ansågs då alltför ytligt och flyktigt för seriös akademisk studie.

Men under 90-talet förändrades synen på mode inom forskning och psykologi. Kläder började betraktas som något djupare än ytlighetens lek – något som skapar inre reaktioner, förändrar sinnestillstånd och till och med kan öka prestation.

Mode och mental hälsa – ett nytt wellnessområde?

En rapport från konsultbolaget McKinsey & Company visar att wellnessindustrin globalt omsätter två biljoner dollar, med ständigt tillkommande förgreningar. Framför allt yngre generationers intresse för psykiskt välmående driver utvecklingen, där terapirelaterade termer flödar på sociala medier. Även bland modeinfluencers märks intresset för det andliga, med ett återkommande citat från Madonna: ”You can be a spiritual person and like to go shopping at Prada.”

Men om kläder verkligen påverkar vårt inre, borde kanske garderoben ha en självklar plats i dagens expanderande wellnesskultur? Hur samverkar egentligen plaggen vi bär med det vi bär inom oss?

En banbrytande studie från 2012 introducerade begreppet ”klädd kognition”. I experimentet utförde deltagare uppmärksamhetsrelaterade uppgifter iförda vita labbrockar. De som fick veta att rocken tillhörde en läkare uppvisade längre koncentrationsförmåga jämfört med dem som trodde sig bära en målarrock. Personer som bar den vita rocken var dessutom mer fokuserade än de som inte bar någon rock alls. Resultaten visade tydligt att både klädernas symbolik och den fysiska upplevelsen påverkar hjärnans mentala processer.

Personliga skyddsplagg och psykologisk balans

Författaren Amanda Romare berättade vid ett boksamtal i januari om hur hennes val av fotbeklädnad – trätofflor med hennes namn i guldbokstäver – hjälpte henne att känna sig trygg under en särskilt stressande arbetsdag: ”Jag skulle egentligen haft skinnstövlar, det är väl mer proffsigt, men jag har recensionsdag i dag, det är liksom en författares VÄRSTA dag, så jag bytte skor precis här bakom dörren, för jag behövde känna mig… jordad.”

För Amanda representerar tofflorna barndomens somrar – en trygg punkt som följt med in i vuxenlivet. Detta resonerar väl med den nämnda studien om klädd kognition, som nu sprids av livsstilsprofiler och karriärcoacher som en strategi för välmående och framgång. Roxettes klassiska låt verkar ha haft rätt – det går faktiskt att ”get dressed for success” och emotionell balans.

Jungs skuggarbete och modets djupare betydelse

Bland psykologiska begrepp som fått ökad spridning märks Carl Gustav Jungs teorier, särskilt kring ”skuggan” och ”skuggarbete”. Intresset för jungiansk psykologi har växt både online och vid universitet de senaste åren.

Malena Ivarsson, socionom och sexolog, har under lång tid studerat jungiansk psykologi och förklarar: ”Skuggarbete kan hjälpa oss att förstå vad vi eftersträvar att uppnå eller uttrycka genom vårt utseende, men också varför vi irriterat avfärdar vissa stilar eller plagg.”

Jung beskrev personan som den mask vi visar utåt, medan skuggan innehåller de delar av oss själva som vi förnekar och förtränger – känslor som avundsjuka, ilska och sårbarhet.

”Vi projicerar gärna vår egen skuggsida på andra och skapar därigenom konflikter. Men möter vi vår skugga slipper vi småkriga mot andra och blir mer fria, vilket frigör tid, energi och positivitet. Även i relation till garderoben,” förklarar Ivarsson.

Skuggan som sköldpaddsskal

Som exempel på hur skuggan kan påverka klädval analyserar Ivarsson Melania Trumps stil. Vid flera offentliga framträdanden har USA:s tidigare presidentfru burit strikta, kontrollerade outfits – som den svarta hatten med brett brätte som dolde hennes blick vid makens installation, eller den helsvarta Dolce & Gabbana-dräkten vid premiären av dokumentären ”Melania”.

Politik- och modejournalisten Robin Givhan har noterat hur Melania ”använder mode som en sköld” och vägrar visa något äkta. Ivarsson menar att denna perfektion och stramhet kan återspegla en rädsla för vad som gömmer sig i skuggan:

”Skuggan läcker ut i den onaturliga perfektionen. Melanias persona är oerhört stark – det här är en person som vill ha total kontroll över sin image. Hennes kläder för tankarna till en militäruppvisning.”

Genom sitt eget skuggarbete har Ivarsson fått insikter om sina egna klädpreferenser, som motviljan mot mjukisbyxor: ”Jag vill alltid ha ett starkt anslag! Lite make-up, en hatt… Det har att göra med min personlighet och min uppväxt. Lär vi känna vår skugga kan vi förstå hur vi önskar bli sedda, och varför.”

Kläder som helande verktyg

Modehistorikern Valerie Steele utforskar i sin bok ”Dress, dreams and desire” kopplingen mellan kropp och själ genom kläder, med utgångspunkt i Freuds psykoanalys. Freud såg ofta sexuell symbolik i kläder och menade att kvinnors modeintresse var en reaktion på penisavund. Moderna psykoanalytiker ser däremot kläder som ett föränderligt extra hudlager som tillfredsställer människans underliggande önskan om förändring.

Ett fascinerande exempel på kläders terapeutiska potential kommer från Frankrike. I Marseille 1999 etablerade en psykiatrimottagning för tonåringar ett klädbibliotek – ett ”vêtothèque” – där patienterna fick låna plagg från lokala designers. Syftet var att använda kläder som terapi för att stärka självkänslan. Genom att låta patienterna bära jackor, jeans och klänningar hjälpte biblioteket dem att se sig själva som mer än sin sjukdom. Konceptet har sedan 2004 praktiserats även i Paris, med argumentet att ”medicin inte kan fixa allt” och att ”kläder kan läka själen.”

Modet omfamnar Jung

Jung har även gjort entré på catwalken. New York-märket Collina Strada presenterade nyligen sin sommarkollektion ”Shade”, där modellerna gick i par – en färgglatt klädd och en i exakt samma plagg fast i mörka färger. De representerade personan och skuggan, men också den polarisering som präglar samtiden.

”Det är ett slags fredsbudskap att gå hand i hand med sin skugga. Att acceptera andra, men också sig själv, sitt sanna jag, gör en hel,” menar Ivarsson.

Så vad har du egentligen på dig, och varför? När wellnessbegreppet fortsätter att expandera, kanske det snart blir lika naturligt att reflektera över garderoben som att gå på yoga eller retreat. Kläder som terapi kan mycket väl bli nästa stora trend inom personlig utveckling och mental hälsa.